Hem » Reportage » Grafik: Kan Falun bli ett svenskt Kraków?

Grafik: Kan Falun bli ett svenskt Kraków?

I samband med den internationella Kraków-triennalen som nu visas i urval på Dalarnas Museum, tar Modhir Ahmed, en av initiativtagarna till visningen i Sverige, upp frågan vart utbildningen och organisationen för svensk grafik tog vägen. Han ser Falun som en möjlighet att skapa ett nytt grafikcentrum i Sverige med bland annat högskoleutbildning och utveckling av nya grafiska metoder.

I
Kraków-triennalen startade 1966. Kraków spelar en viktig roll i grafikhistorien och staden betraktades redan på 60-talet som ett modernt grafikcentrum. De internationella triennalerna öppnade gränserna för bilder från hela världen.
–  I dag är Kraków centrum inte minst för nya grafiker, säger Modhir Ahmed, som för andra året i rad är en av pristagarna i triennalen.
Nya metoder samsas med gamla. Att komma med i Kraków-triennalen med nya tekniska grafikmetoder har ofta varit synonymt med att en ny teknik godkänts, som till exempel offsettrycket, en metod som under många år diskuterades som konstnärlig metod.
–  Men fortfarande är det givetvis hur idéerna utförs och inte själva tekniken som är det viktiga, fortsätter Modhir Ahmed.
Triennalen i Kraków är en stor händelse och under flera veckor pågår experimentell verksamhet, föreläsningar och workshops där grafiker från hela världen deltar.
–  Kraków är en bra plats att testa och se nyheter när det gäller metoder och sätt att utföra bilder. Grafik handlar i dag också om att använda sig av film och foto till exempel.
Den internationella Kraków-triennalen har i år fått förstärka Falutriennalen.
–  I Sverige finns en stark grund för grafiken som uttrycksmedel, inte minst genom ett stort antal kommunala och kollektiva verkstäder, fortsätter Modhir Ahmed.
Dock saknas den utbildning på hög nivå som i Polen lagt grunden för hög kvalitet. Många av de Polska högskolor och utbildningar som under hand startats har så småningom fått status som akademier, vilket resulterat i stort utbud och välgörande konkurrens vilket i sin tur borgat för kvalitet.
–  Till Kraków-triennalen kom ett tusental bilder från hela världen. 235 valdes ut och tjugo av dem prisbelönades.
De tjugo är de som i dag visas på Dalarnas Museum i Falun.
–  Många stora grafiker verkar och har verkat i Sverige, säger Modhir Ahmed. Men här finns inte något museum för grafik. Inte heller finns utbildningen i grafik som metod kvar på Svenska konsthögskolor.
Det Grafikens Hus som finns utanför Mariefred sysslar mest med utställningar och kursverksamhet. Dalarnas Museum är ganska ensamt om sitt stora historiska och nutida utställningsrum för grafik.
–  I Sverige finns många duktiga grafiker, men organisationen för att ta hand om dem är dålig. Den utbildning som fanns under 50- 60- och 70-talen är borta.
Bara få verkstäder fungerar som alternativ till utbildning på högskolenivå för grafiker, de finns bland annat i Borås, Göteborg, Tidaholm och Falun.
–  Men grafiken är fortfarande en viktig konstform, framhåller Modhir Ahmed. En bokmässa, fast för grafik, kunde vara ett sätt att blåsa liv i en konstform som fortfarande trots allt lever starkt.
Han pekar på designen som i dag lever som självständig konstart, både bland utställare och som utbildning på högre nivå.
–  Även här gäller att om det blir fem av ettusen per år som utbildas som sedan kommer ut som konstnärer, så är det värt att satsa på.
Grafik, liksom övriga konstformer som design, installationskonst, måleri och skulptur är internationella till sin karaktär.
– Vi blir aldrig starka om vi inte kan jobba ihop med andra länder.
Falun har det som behövs för att bli en av de stora internationella grafikstäderna i samarbete med stora grafikcentra som Kraków, Wien och tyska Oldenburg.
–  I Falun finns möjligheter att satsa på en konstakademi med de verkstäder som redan är etablerade, och här finns också miljön och traditionerna.  En sådan satsning på grafiken som konstform kan bli starten till ett nytt grafikliv för Sverige, säger Modhir Ahmed.

II
Med Ryssland på ena sidan och Tyskland på den andra har Polen historiskt och kulturellt fungerat som en smältdegel mellan öst och väst. Det gäller inte minst den samtida grafiken.
I Polen är traditionen stark på grafikens område och har åtminstone 500 år på nacken. De kulturmöten som fått ske i skuggan av krig och katastrofer har gjort Polen till ett samtida laboratorium för den grafiska konsten påpekar Modhir Ahmed, föreståndare och konstnärlig ledare för Falu Konstgrafiska Verkstad och en av dem som fick sin grafikutbildning vid akademin i Warszawa mitt under oroligheter som gjorde omgivningen till ett kaos under studietiden.
Men, menar han, oroligheter är inte alltid enbart av ondo. De platser som lagts till och dragits ifrån Polen har i förlängningen inneburit ett, inte minst kulturellt, tillskott. Kraków har blivit en träffpunkt för kulturarbetare inte bara från det näraliggande Ukraina utan även från Paris och Berlin.
Den stora grafikboomen tog fart strax efter andra världskriget när regeringen såg konstgrafiken som en kanal att föra ut propaganda. Nya skolor startades över hela landet där de grafiska metoderna lärdes ut. Här lades också grunden till den polska affischkonsten och grafiken kom också till användning inom områden som bokillustration, film, teater, idrott och sociala verksamheter.
Polsk grafik blev synonymt med hög kvalitet och avancerad teknik. Idérikedomen var stor, inte minst inom affischkonsten, där censuren bland annat fick till följd att västerländska filmaffischer ersattes av godkända inhemska grafikaffischer.
De nystartade konstskolorna innebar att alltfler duktiga grafiker utexaminerades och man började anordna internationella biennaler och triennaler med inbjudna grafiker. När gränserna öppnades på 90-talet och censuren avtog förlorades visserligen en stor del av den marknad som legat till grund för bland annat affischkonsten. Kvar finns dock plakatbiennalen i Warszawa, och här finns också det stora affischmuseet, det största i världen för plakatet som konstform. Från början av 1990-talet när marknaden öppnades mot väst fick de polska grafikerna tillgång till samma material som sina västerländska kollegor med datorer, skrivare och även industriella material och metoder.
– Även i grafiken anpassar man sig till det som är snabbast och mest användbart, framhåller Modhir Ahmed. Konsten anpassar sig fort till den miljö som lever och kan göra det utan att tappa kvalitet.
Det gamla finns och kan samexistera med det nya. Men ny teknik föder också nya idéer.
– Papper, sax, penna och suddgummi kommer alltid att finnas parallellt med nya tekniska möjligheter.

__________
Eva Lidén är journalist och konstnär.

Share

2 Kommentarer för “Grafik: Kan Falun bli ett svenskt Kraków?”

  1. Grafisk verkstad för de som vill finns även i Uttersberg hos Galleri Astely. Fantastisk miljö, trevliga människor som driver galleriet, diverse goda initiativ för att sprida konst och intresse för konst.
    http://www.uttersberg.net/galleri{f1512827c5a1967448c176d02772e8739d01bbcc6ac8af82c365c0f334c04290}20astley.htm

  2. Örebro har också en välfungerande grafisk verkstad för intresserade, som drivs av den ideella föreningen Örebro läns grafikgrupp. Finns på i3-området.

Leave a Reply to Mirjam Lidén

Okonstmuseet

  • Veikko Aaltona – hötorgskonstens kung

    Äntligen! Långt efter att jag egentligen slutat samla på okonst […]

    Share
  • Merchandise

    Merchandise är ett engelskt ord som rätt och slätt betyder […]

    Share
  • Troféer och priser

    Troféer och priser har funnits länge. De är symboler för […]

    Share
  • Mat

    Alla livsmedel används inte till att äta. Det finns mat […]

    Share
  • Djurdelar

    Det förekommer djurdelar inom konsten. Det är inte bara Damien […]

    Share

Blå Kalender

Kulturbloggen

© 2024 Kulturdelen. All Rights Reserved. Logga in - Designed, developed and maintained by TypeTree