Roman: Madame X

Inlagd av Kulturdelen Bokhyllan, Recension, Skönlitteratur fredag, augusti 29th, 2025

Madame X

Mats Hayen

Eget förlag

Sprängningar som metod för kriminella för att hota motståndare är något som präglat nyhetsflödet under de senaste åren. Men det är inget nytt. I sin senaste kriminalroman – Madame X – vill Mats Hayen återberätta sin version av vad som låg bakom Sveriges första bilbomb med dödlig utgång – den så kallade Piperska smällen som inträffade i Stockholm våren 1926. Boken är del 4 i författarens ”Tjugotalsserie” där han låter kriminalfotograf Peter Faust och journalisten Elsa Thornborg lösa mordfall under ”det glada 20-talet”.

Den här gången ger sig huvudpersonerna ut i Stockholms nattvimmel för att hitta de röda trådarna som kopplar ihop vapensmuggling inför en planerad statskupp mot den unga socialdemokratiska regeringen, ett attentat mot strejkbrytare i Bergslagen (Stripakonflikten är enligt författaren en förebild) samt med mängder engelska och sovjetryska spioner som verkar ha sina fingrar i det mesta. Därtill kommer Madame X själv, en femme fatale, som är centralgestalt för ett antal ljusskygga herrar med tvivelaktiga ambitioner. Själv äger Madame X en maskeradbutik i Gamla Stan där Stockholmsnoblessen kan hyra maskeradkläder från Commedia dell’ Arte för sina nöjen på Grand Hotel och på andra ställen.

Det är en ganska komplicerad så kallad alternativhistoria som Hayen gett sig in på. Intrigerna mellan de olika personerna och deras motiv till sina handlingar är inte alltid helt glasklara eller konsekventa för läsaren. Å andra sidan får läsaren hjälp på traven med att lösa mysterierna av de lite väl klämkäcka huvudpersonerna som alltid är inne på rätt spår i sina misstankar. Handlingen är emellanåt så snårig att författaren ofta återkommer till tidigare beskrivna skeenden för att den ouppmärksamme läsaren ska kunna hänga med. Det underlättar heller inte för läsaren att personerna i boken ibland presenteras med förnamn, ibland med efternamn och ibland med vilken Commedia dell’ Arte-figur som de för tillfället klätt ut sig till.

Hayen skriver dessutom sin berättelse i korta stycken.

Ibland mycket korta.

Nu finns det i och för sig inga egentliga regler för hur långt, eller kort, ett stycke i en skönlitterär text får vara. I regel anses korta stycken passa bäst för actionscener och scener med en stigande spänning. Utifrån det resonemanget beskriver boken till viss del sådana sammanhang där det kan vara motiverat med korta stycken för effektens skull.

Enligt min uppfattning menar jag att skönlitterära författare bör vara försiktiga med att missbruka manéret med en alltför stor mängd korta stycken. Det ger intryck av att författaren måste förstärka varje situation  som rollfigurerna är i så mycket som möjligt. Det vill säga att författaren verkar inte riktigt ha tilltro till sin egen text. De korta styckena får snarare karaktären av scenanvisningar än något som för handlingen framåt.

I vardagslag är Mats Hayen arkivarie vid Stockholms stadsarkiv. Det innebär att han har kännedom om och tillgång till ett stort och brett källmaterial som är relevant för att beskriva skeenden, tidsanda och enskilda individer under den tidsperiod som han verkar vara så förälskad i. Jag gillar hans ambition att med hjälp av arkiven levandegöra den stockholmska lokalhistorien. För den som vill veta mer om verklighetens riktiga Madame X, Henrietta Petersen, rekommenderas Mats Hayens föreläsning som finns på YouTube.

—

Peter Alsbjer