Ni kan den klassiska gangsterrepliken: “This town ain’t big enough for both of us.” Ibland har jag undrat jag om den även gäller för poeter – åtminstone i Lindesberg. Där bor Arne Johnsson och Eva B. Magnusson som båda är etablerade poeter av klass och dessutom de bästa vänner. Ändå är det som om kultursverige […]
![](https://www.kulturdelen.com/wp-content/themes/blognewsv1022/timthumb.php?src=wp-content/uploads/2010/10/201010071T.jpg&h=&q=90&w=90&h=65&zc=1")
För en bredare allmänhet är Nobelpristippade Cormac McCarthy känd som författare till de böcker som legat till grund för filmerna ”Vägen” och Coenbrödernas ”No country for old men”. Om han får priset faller väl det slitna argumentet att Nobelpriskommittén valt en författare som ingen hört talas om.
![](https://www.kulturdelen.com/wp-content/themes/blognewsv1022/timthumb.php?src=wp-content/uploads/2010/10/anders_olsson_mini.jpg&h=&q=90&w=90&h=65&zc=1")
Anders Olsson är en av våra främsta litteraturvetare, och han har i sitt vetenskapliga författarskap främst beskrivit och analyserat verk av lyriska modernister. Han skriver också egna dikter, och nu ger han ut sin första samling på tolv år, men så oändligt lätt att svara dig. Tidigare kunde hans intensiva studium av författare som Björling och Celan sätta väl starka spår i den egna poesin. Det är influenser som inte är lika uppenbara i hans senaste samlingar. Nu finns här bara en och annan medveten hälsning, t.ex. till Ekelöf.
![](https://www.kulturdelen.com/wp-content/themes/blognewsv1022/timthumb.php?src=wp-content/uploads/2010/10/ingersonetterna_mini.jpg&h=&q=90&w=90&h=65&zc=1")
I Magnus William-Olssons nya diktsamling Ingersonetterna är det övergripande temat moderns alzheimersjukdom och de minnen och associationer hennes tillstånd väcker. Här finns obarmhärtiga bilder av det ”döden i livet-tillstånd” som svåra demenssjukdomar kan leda till, men också ljusa hågkomster av en ung, attraktiv kvinna i sin krafts dagar, eller tankar om modern som diktens upphov och vidmakthållare: ”Om allting som jag skrev var ägnat dig/ Vad skall jag skriva nu, och var skall orden/ gro, i vilken mylla?”
Nu är Örebro Filmfest igång! Första kvällen invigdes med visning av Sunset Boulevard och samtliga av de tre vinjettfilmer som skapats särskilt för Örebro Filmklubb som för fjortonde året håller sin festival. Tre synnerligen lovande filmmakare (animationsstudenter) från Kävesta har skapat dessa vinjettfilmer.
I Järnboås strax norr om Nora finns Järnboåsens Kammarmusikförening. Det är en fantastisk grupp människor som har sett till att en serie fantastiska konserter har arrangerats i Järnboås kyrka. Denna vackra lilla kyrka med sin utsökta akustik är nog lika mycket orsak till verksamheten som eldsjälen Thomas Olofsson. Nu på fredag är det dags för […]
Statens pengar till stöd för kulturen ska decentraliseras. Detta ska ske gradvis och vara klart innan 2015. Den så kallade kulturkofferten ska så småningom komma också till Örebroregionen. Det har länge varit oklart vilken institution som skulle kunna stå som mottagare till dessa pengar. Det allmänna tipset var att det skulle kunna bli Regionförbundet men […]
Den första helgen i oktober 2010 var inte bara en vacker hösthelg utan gick även i videokonstens tecken. Örebro och Lindesberg har nämligen åter haft äran att vara värd för en Videoart festival där ögongodis från hela världen visats upp. I år rörde det sig om totalt 9 curatorer som har skapat sina egna program […]
Inför tillkännagivandet av nobelpriset i litteratur nu på torsdag, och då främlingsfientligheten stöts och blöts, rekommenderar jag en tunn volym med stor klokskap av en av de presumtiva pristagarna: Amos Oz ”Hur man botar en fanatiker”. Det är ingen kokbok för fred. Ingen manual mot främlingsfientlighet. Oz presenterar helt enkelt hur svårt det är att hitta lösningar på ”vi och dom”-temat och den stora faran att vägra möta ”den andre” i en diskussion. Det är gott nog.
![](https://www.kulturdelen.com/wp-content/themes/blognewsv1022/timthumb.php?src=wp-content/uploads/2010/10/sveland_mini.jpg&h=&q=90&w=90&h=65&zc=1")
En anonym svensk stad i mitten av 1980-talet. Den inbundna Julia kommer från ett förmöget hem där föräldrarna sedan länge betraktar varandra med förakt. Emma i sin tur lever med sin ensamstående mamma som pimplar rödvin och tar för sig av livet, i synnerhet de män som erbjuds. Sina olika bakgrunder till trots formar de båda flickorna ett radarpar, snubblande på väg in i vuxenlivet. Sommarlovet är snart slut, högstadiet hägrar framför dem. En blottares intrång i vännernas sfär lämnar efter sig en rispa var ur hemligheterna snart sipprar. Vänskapen börjar så sakteligen rämna.
Äntligen! Långt efter att jag egentligen slutat samla på okonst […]
Merchandise är ett engelskt ord som rätt och slätt betyder […]
Troféer och priser har funnits länge. De är symboler för […]
Alla livsmedel används inte till att äta. Det finns mat […]
Det förekommer djurdelar inom konsten. Det är inte bara Damien […]
Den sämre thailändaren i kvarteret Den sämre […]
Det regnade när jag cyklade till macken i Kirseberg vid […]
Jag minns middagarna med köttbullar, kalops, kåldolmar med sås och potatis. Till efterrätt kunde det vara äppelpaj tror jag eller persikor direkt från burk
Ur juryns motivering:
”Jamaica Kincaids böcker är tunna, men får världen att vidga sig. I romaner och essäer riktar hon ett tillnyktrande ljus mot såväl vår koloniala historia och våra familjerelationer som mot blommorna i våra trädgårdar.”
Åtta klassiska album, åtta jazzalbum och tre andra
Skivbolaget Kakafon firar femton år med musikfestival i hemorten Göteborg Den som något intresserar sig för folkmusik och visa och […]
© 2026 Kulturdelen. All Rights Reserved. Logga in - Designed, developed and maintained by TypeTree
Diskussion