CD: Reaching for the Moon med Elina Duni och Rob Luft
Recension, Skivhyllan, Skivor onsdag, juni 3rd, 2026
Elina Duni, Rob Luft: Reaching for the Moon (ECM/Naxos). Speltid: 46’50.
Elina Duni (sång, slagverk), Rob Luft (gitarrer, elektronik)
Betyg:
På Lost Ships (2021) och A Time to Remenber (2023) arbetade sångerskan Elina Duni och gitarristen Rob Luft tillsammans med Matthieu Michel på flygelhorn och Fred Thomas på piano och trummor. När man nu återkommer med Reaching for the Moon är Michel och Thomas borta. I gengäld får Duni ta hand om en del slagverk och Luft tar hjälp av elektronik för att variera sitt gitarrspel. I min recension av Lost Ships skrev jag att ”inte minst Michels flygelhorn ger kvintetten en klanglig karaktär som förhindrar att det blir alltför mjukt avrundat”. Så vad händer nu? Har det blivit alltför mjukt avrundat?
Rob Luft och Elina Duni (foto: ECM).
Elina Duni har sina rötter i Albanien, men kom redan som elvaåring till Schweiz där hon bildade egen kvartett med Colin Vallons trio, något som bland annat resulterade i det stråland albumet Matanë Malit. sångerna har ett rikt varierat ursprung. Den språkkunniga Duni brukar blanda sånger med skiftande ursprung, och på det nya albumet finns allt från albansk folkvisa, japansk filmmusik, persisk vaggvisa och Irving Berlin till Gabriel Fauré, Krysztof Komeda och Ornette Coleman. Lägg därtill tre låtar signerade Duni och Luft. Det betyder inte att det spretar. Den gemensamma nämnaren är nattliga stämningar – och så naturligtvis Dunis vackra röst och Lufts mjukt melodiska gitarr. Tonen är rakt igenom elegisk och melankolisk, och varje enskild sång är på sitt sätt fulländad. Kanske att det sammantaget blir lite väl mycket av det goda. Men makalöst vackert är det.
__________
Sten Wistrand ingår i Kulturdelens redaktion.
Diskussion