Roman: Skymningens barfotabarn

Men om jag ska ägna mig åt rangordning så tillhör Anna Jansson verkligen en av de sämre deckarförfattarna i Sverige, trots henne enorma popularitet. Jag tycker hennes historier är ologiska med inpressade sidospår bara för att förvirra, ”deckargåtan” har så många trådar och knutar att det är OMÖJLIGT att räkna ut hur det hänger ihop, men inte så att det blir spännande. Bara irriterande.

Roman: Den lilla staden där tiden stannade av Bohumil Hrabal

En helt underbar liten bok

Essäer: Konst

Ett förvånande och fascinerande drag hos Jeanette Winterson är den otidsenlighet som hon försvarar med bravur. Hon är en modernist i en tid då modernismen varit överspelad sedan lång tid.

Roman: Jag heter inte Miriam

[…] det är ju den historien som är det allra intressantaste och som gör den här boken så extremt aktuell. Att i Malika/Miriam väljer att låtsats vara en judinna för att förbättra sina villkor. Detta i ett koncentrationsläger upprättat av en politisk åskådning som ämnar utrota just judar.

Roman: Låt inte den här stan plåga livet ur dig, Mona

Den här boken är så bra. Det går inte riktigt att sätta fingret på varför. Det är någonting i just hur odramatiskt hela historien berättas. Hur Annelie Jordahl får det att svida i hjärtat utan att behöva skriva Monas känslor på läsarens näsa.

Facklitteratur: Afrika vänder – En kontinent i förändring

Ekonomin pekar uppåt och den politiska stabiliteten ökar. Afrika är ”på väg att inta sin rättmätiga plats i den globala utvecklingsdiskussionen”, skriver Sten Rylander

Receptbok: Lev gott med LCHF och periodisk fasta

Men sanningen som skildras i texten är lika enkel och oundviklig som alltid: Åse Falkman Fredrikson gick ner i vikt genom att äta mindre än innan. Och avstå från sådant som hon ville äta.

Roman: Projekt Längtan

Marika King är kanske inget vidare på att levandegöra känsloliv, men det självupplevda arbetet och miljöerna levererar hon på ett otroligt levande sätt som gör hennes böcker väl värda, och mycket underhållande, att läsa.

Konst: Mänsklighetens äldsta gåta

Hans bok är läsvärd och spännande. Den kan bidra till intresse för den förhistoriska konsten. En nypa salt skadar dock inte.

Kulturhistoria: Den gröne mannen

En typisk grön man utgörs av ett djur- eller människoansikte ur vars mun näsa och ögon det växer fram blad. Ursprunget är inte säkert avgjort. Kanske kommer de gröna männen från början från Indien.

Okonstmuseet

  • Veikko Aaltona – hötorgskonstens kung

    Äntligen! Långt efter att jag egentligen slutat samla på okonst […]

    Share
  • Merchandise

    Merchandise är ett engelskt ord som rätt och slätt betyder […]

    Share
  • Troféer och priser

    Troféer och priser har funnits länge. De är symboler för […]

    Share
  • Mat

    Alla livsmedel används inte till att äta. Det finns mat […]

    Share
  • Djurdelar

    Det förekommer djurdelar inom konsten. Det är inte bara Damien […]

    Share

Blå Kalender

Kulturbloggen

© 2026 Kulturdelen. All Rights Reserved. Logga in - Designed, developed and maintained by TypeTree