Lyrik: Folkmun
Lyrik, Recension fredag, januari 14th, 2011Dialektorden smyger in i dikterna som små motståndsfickor och språkrytmen känns hela tiden i undertexten.
Dialektorden smyger in i dikterna som små motståndsfickor och språkrytmen känns hela tiden i undertexten.
Någon nykomling som skribent är knappast Emil Boss, men tidigare är han mest känd som konstruktör av spel eller som syndikalistisk debattör i aktuella fackliga stridsfrågor. Med samlingen Vad avlägsna vi ser ut man kan knappt tro att det är vi debuterar han nu på allvar som poet, och det låter ju som något helt annat än vad han sysslat med förut. Skillnaderna ska ändå inte överdrivas. Boss skriver en form av konceptpoesi med grund i egna erfarenheter som butiksanställd. Han utgår från till synes själlösa dokument som tidrapporter, arbetsscheman eller lönebesked. Dessa får dela utrymme med monotona uppräkningar av handgrepp eller repliker från arbete i en butikskassa, men också med några texter som mer påminner om traditionell poesi.
Arthur Cravan – en slagkraftig poet med sinne för provokationer.
Skärpt bevakning är ett psykologiskt drama som tittar inåt i karaktärerna. Fängelsecellen blir det enda platsen vi får ta del av, det utanför kan man bara förnimma, man vet att det finns något där men man kan inte nå det. Dramat blir också ett skådespel där karaktärerna försöker tränga in i varandra, avslöja varandra och sina positioner.
Arne Johnsson var i princip färdig poet redan när han debuterade för 25 år sen med samlingen Förvandlingar. Sen dess har uttrycksmedlen förfinats, men nog finns det mycket man känner igen i hans nya samling Reidjz, både när det gäller tematik och poetiskt hantverk. En än starkare känsla av åldrande och tidens gång fyller de nya dikterna, och den elegiska tonen är påfallande. Titeln är en omskrivning av engelskans ”rage”, men raseriet som känsla benämns snarare än uttrycks och är av allmän existentiell art. Den ligger under ytan som en sorts hjälplöshetens eller rådlöshetens tecken.
Ett av modernismens främsta diktverk i ny tolkning.
Anna Hallbergs diktsamling är mycket uppfriskande, experimentell och ibland ganska förvirrande om vart annat. Kretsloppet kan liknas vid livet, födelse och död, och diktsamlingen får en mycket existentiell prägel. Vissa delar är starkare än andra och ibland förloras intensiteten. Men överlag är samlingen mycket spännande.
Gustav Philip Creutz var uppenbarligen ett bedårande barn av sin tid: greve med ständiga penningbekymmer, flink men föga framgångsrik vid spelbordet, uppfylld av upplysningens idéer, hyllad poet, känslig estet med sinne för musik, litteratur, konst och det senaste klädmodet, behaglig sällskapsmänniska och briljant konversatör. Inte konstigt att han gjorde succé som svenskt sändebud i Paris 1766–1783. Efter Gustaf III:s statskupp 1772 fick han dessutom rang av ambassadör.
Anders Olsson är en av våra främsta litteraturvetare, och han har i sitt vetenskapliga författarskap främst beskrivit och analyserat verk av lyriska modernister. Han skriver också egna dikter, och nu ger han ut sin första samling på tolv år, men så oändligt lätt att svara dig. Tidigare kunde hans intensiva studium av författare som Björling och Celan sätta väl starka spår i den egna poesin. Det är influenser som inte är lika uppenbara i hans senaste samlingar. Nu finns här bara en och annan medveten hälsning, t.ex. till Ekelöf.
© 2026 Kulturdelen. All Rights Reserved. Logga in - Designed, developed and maintained by TypeTree
Diskussion