Roman: I havet finns så många stora fiskar
Recension, Skönlitteratur tisdag, mars 15th, 2011Sara Lövestam håller läsaren i ett fast grepp
Sara Lövestam håller läsaren i ett fast grepp
Dostojevskijs källarmänniska har gått under jorden i ny översättning
Passionerad och musikalisk pusseldeckare av Carin Bartosch Edström
Kristoffer Cras debutroman är ett hårt slag i magen
Bara någon att straffa är en intresseväckande debutroman. Det finns en poetisk långsamhet i de språkliga beskrivningarna som få debutanter lyckas uppnå. Istället för att begagna sig av den sedvanliga kärvhet som många unga debutanter finner så tilldragande, låter Kristofer Ahlström texten finna sin egen rytmik. Språket andas friskt, men det är aldrig tal om överflödig garnityr.
Visst är det också underhållande och ofta berättat med värme. Många inlägg rör sig nära skvallret och berättar rent dråpliga fyllehistorier, bland annat den då Ekelöf drar kniv som han står och viftar med på en bjudning samtidigt som han grymtar något. Eller att han är rädd för att Ferlin ska sluta på samma sätt som Lucidor
Mycket av texten känns som en roman medan andra stycken har kraftiga drag av självbiografi. Jag får inte riktigt grepp om vem som är vem eller vad som skiljer de båda åt. Kanske är det också det som är meningen; att vagga läsaren in i ovisshet.
Tolstojs Anna Karenina nu som storpocket i Ulla Roseens översättning.
Godnatt, finaste är kanske en roman om surrogatmödraskap. Ändå handlar det centrala i boken om den livslånga kärleken som aldrig blir förlöst, den som spelar huvudrollen i de drabbade personernas liv och därmed påverkar omgivningen. Romanen är skickligt skriven, genomtänkt och välplanerad. Känslor och tankar följs upp och stenar vänds på.
Boken bakom bröderna Coens film leker med västerngenrens konventioner.
© 2026 Kulturdelen. All Rights Reserved. Logga in - Designed, developed and maintained by TypeTree
Diskussion