Roman: Den skakande kvinnan
Recension, Skönlitteratur tisdag, november 9th, 2010Två och ett halvt år efter sin fars bortgång var den norskättade Brooklynförfattaren Siri Hustvedt tillbaka i hemstaden Minnesota för att hålla ett tal till hans ära. Hon hade bara hunnit inleda en första mening när hon började skaka från halsen och nedåt. ”Mina armar flaxade. Knäna skallrade. Jag skakade lika våldsamt som om jag drabbats av ett epileptiskt anfall. Det märkliga var att min röst inte påverkades. Den ändrade sig inte alls. Bestört över vad som skedde med mig och livrädd för att ramla omkull lyckades jag hålla balansen och fortsätta, trots att korten i mina händer fladdrade fram och tillbaka. När talet var slut upphörde skakningarna. Jag såg ner på mina ben. De hade blivit djupröda med en blåaktig skiftning.”












Diskussion