Jeremias dikter för och om barn
Kulturbloggen tisdag, januari 10th, 2023”Tröstlösamålet” har Dixie Ericson kallat det dialektalt poetiska språk som Levi Rickson, alias Jeremias i Tröstlösa, diktade på och som han skrev om i boken som också fick heta Tröstlösamålet: hur Levi Rickson diktade med närkehjärta. Den kom ut 2021, publicerad av Örebro Stads- och Länsbiblioteks Vänner. I senaste numret av ArkivCentrums medlemsblad Aktstycket (december 2022) följer han upp med artikeln ”Jeremias låter barnen träda fram”. Här uppmärksammar han Ricksons dikter för och om barn, skrivna på just tröstlösamålet eller, för all del, även på standardsvenska. Rickson var så att säga tvåspråkig.
Det är främst sex dikter som tas upp och beskrivs och pedagogiskt förklaras och analyseras. Vi får också veta bakgrunden till dem, som t.ex. att ”Marianns visa” skrevs till Birger Mörners dotter Marianne som sedermera blev operasångerska och gärna sjöng en tonsättning av Jeremias dikt.
Ungkarlen Rickson var uppenbarligen barnkär och alldeles speciellt förtjust i små flickor. Det kan ju låta oroväckande i ”denna vår sexualiserade tid”, som Ericson skriver. Men han betonar att dikterna helt saknar tvetydiga övertoner, även om könsrollerna föga överraskande är de traditionella. Man anar att han såg barndomen som en lyckans tid innan livets sorger och besvär gör sitt intåg:
Du lilla glaa siska, tänk va du skrattar bra,
å va dä ä mej ljuvelit te sitta här å lyssna.
Nu är jag bara rädder, kanske en vacker da
ska dina glaa toner sorgse tystna.