CD: 3 X svensk och svensktjeckisk jazz
Recension, Skivhyllan, Skivor, Uncategorized fredag, augusti 2nd, 2024
Alf Carlsson/Jiří Kotača Quartet: Our Stories. (Animal Music). Speltid: 45’51.
Alf Carlsson (elgitarr), Jiří Kotača (trumpet, flygelhorn), Peter Korman (kontrabas och basgitarr), Kristián Kuruc (trummor)
Betyg:
–
Jonas Knutsson & Anders Persson: Petrichor (Prophone/Naxos). Speltid: 44’37.
Jonas Knutsson (saxofoner), Anders Persson (piano och keyboard), Sébastien Dubé (kontrabas), Terje Sundby (trummor), Rafael Sida (slagverk) och en rad gästartister på bl.a. flygelhorn, trombon och violin, samt stråkkvartetten Malva.
Betyg:
–
Örjan Hultén & Adam Forkelid: Avant-garde Mélodique (op 111 Productions) Speltid: 51’41.
Örjan Hultén (saxofon), Adam Forkelid (piano)
Betyg:
–
–
–
Förra året kunde vi höra gitarristen Alf Carlsson med kvartett i Lights, ett jazzalbum som först tycktes gå i folkton men sedan tog andra vägar, delvis trampade av Bill Frisell och Jakob Bro. Nu är Carlsson tillbaka med en helt annan och tjeckisk kvartett, där han svarar för musiken tillsammans med trumpetaren Jiří Kotača. Det är onekligen ett annat sound, men precis som på Lights ges alla medverkande en chans att visa upp sig och sätta sitt instrument i centrum. Det börjar med ett suggestivt ljudlandskap, men så bryter sig Carlssons gitarr loss med mjuka klanger som sedan står mot Kotačas fränare trumpet. Men lika gärna kan gitarren bli hetsig och trumpeten sval. Stilvariationen är rik utan att spreta, och det är roligt att Peter Kormans bas och Kristián Kurucs trummor också fokuseras.
Jonas Knutsson förknippar jag med jazz spirad ur den folkmusikaliska myllan. Men så har han också framgångsrikt samarbetat med bland annat Elise Einarsdotter och Lena Willemark. Den här gången har han pianisten Anders Persson vid sin sida, men visst finns den folkliga tonen även nu. Så det är inte så konstigt att Sébastien Dubé också medverkar, kontrabasisten som kan spela allt från klassiskt till jazz och folkmusik. Lite vitsigt karaktäriserar man musiken på Petrichor, som albumet heter, som ”Oscar Peterson-Berger”. Det är lättlyssnat, melodiöst och trivsamt. På ett spår gästspelar trombonisten Dicken Hedrenius, och där bränner det till. Annars är det rätt oförargligt.
Vill man höra en saxofonist och pianist som vågar mer kan man vända sig till Örjan Hultén och Adam Forkelid. Om någon undrar om en duo av det slaget fungerar är svaret ett tveklöst ja. Avant-garde Mélodique är en välfunnen albumtitel. Men den hade också hade kunnat kompletteras med ”rhytmique”, för nog arbetar de mycket medvetet, och medryckande, med rytmiken. Hultén har jag gillat ända sedan jag för åtta år sedan hörde Fältrapport med hans kvartett Orion. Där ingick även Forkelid och tog berättigat stor plats. På kvartettens senare album – Minusgrader, Liberia Ballad och Shifting Grounds –ersattes han av Torbjörn Gulz, men nu har de alltså lyckligt återförenats. Tycker man om John Coltrane, Stan Getz och Sonny Rollins – med en tillsats av Ornette Coleman – så borde Avant-garde Mélodique vara en solklar vinnare.
__________
Sten Wistrand ingår i Kulturdelens redaktion.
Diskussion