CD: Glagolitisk mässa av Janáček
Recension, Skivor lördag, februari 25th, 2012
Leoš Janáček: Glagolitic Mass; Sinfonietta (Naxos). Speltid: 63’05.
Christiane Libor (sopran), Ewa Marciniec (alt), Timothy Bentch (tenor), Wojciech Gierlach (bas), Jarosław Malanowicz (orgel), Warsaw Philharmonic Choir, Warsaw Philharmonic Orchestra, Antoni Wit (dirigent).
–
Leoš Janáček (1854–1928) tillhör det begynnande 1900-talets mest originella tonsättare. Mest känd är han för sina operor, där Jenufa nyligen med stor framgav gavs i Malmö. Men åtskilligt annat finns att upptäcka. Det är sålunda Janáček som skrivit den fascinerande pianomusik som man hör i filmen Varats olidliga lätthet. Hans mest spelade verk är kanske ändå orkesterstycket Sinfonietta med sina mycket spektakulära bleckfanfarer. Har man hört dem en gång så minns man dem. Verket skrevs 1926 som en hyllning till hemlandet Tjeckoslovakien som efter 1:a världskriget uppstått som egen stat.
Lika anslående är Janáčeks Glagolitisk mässa som skrevs två år senare och med ett liknande tonspråk. Här medverkar även solister och kör och en smått sanslös orgel. Namnet kommer sig av att Janáček använde texter på kyrkslaviska från 800-talets Mähren, och dessa texter är skrivna med det glagolitiska alfabetet (en föregångare till det kyrilliska alfabetet som används i till exempel Ryssland och Bulgarien).
Antoni Wit har samlat en alldeles utmärkt sångarkvartett, och organisten, kören och orkestern är i toppform liksom Wit själv. Skall man anmärka på något så är det att tolkningarna kan bli lite väl avslipade och sofistikerade och därmed inte riktigt förmedla den råa kraft som musiken också rymmer. Men den här skivan bjuder ändå på en storartad upplevelse.
__________
Sten Wistrand ingår i Kulturdelens redaktion
