Bränn, Örebro bränn!
Dixit måndag, juli 30th, 2018Det är farligt att läsa böcker. Läsande kan leda till bestående intellektuella förändringar där nya revolutionerande tankar kan dyka upp åtföljda av upproriska känslor. I böckernas värld finns många liv att leva, mycket att upptäcka och massor av uppfordringar till reflexioner om livet, historien och den rådande samhällsordningen. Där möter man utmanade oklarheter, humor, hat, kärlek, deprimerande mörker och sköna och ljusa språkstråk som ger sådana rusiga ordkickar att man vill skrika av lycka.
Man kan till och med i denna mångfald av böcker i benådade ögonblick möta en författare som talar direkt till hjärta och hjärna. Som om hen kände just mig och mitt liv!
Makthavare, religiösa som politiska, är misstänksamma mot litteratur. Censuren är aldrig långt borta i deras värld – eller våldet. Författare har förföljts eller tystats temporärt i fängelsehålor eller för gott på bålet eller med ett knivhugg, eller en kula. Eller kölhalats på sociala medier. Böcker har satts upp på censurlistor, tagits i beslag, kastats och bränts på bål.
Isis-anhängare, talibaner, nazister, kommunister, extrema kristna och muslimer etcetera drivs av ideologiska och dogmatiska skäl till att hålla borta och förstöra misshaglig litteratur. Deras förstörelselusta är åtminstone ideologiskt genomtänkt. Det gäller att skydda den egna flocken från mångfaldens förbannade osäkerhet och farliga tankar som kan sätta deras egen auktoritet i fråga. Det gäller säkert inte Örebro kommuns förhållande till bokbeståndet i stadsbibliotekets magasin. Där verkar skälet vara en total intellektuell likgiltighet för litteratur (förment gamla böcker) och det kollektiva minnet, parad med ett slappt kommersiellt bekvämlighetstänkande. Men resultatet, bokbål, blir ju rent talibanskt om tankarna fullföljs och Örebro kommun slår följe med historiens värsta litteraturfiender.
Dixie Ericson är kulturskribent
