Praktiska och estetiska ämnen behövs i skolan!

Inlagd av Kulturdelen Debatt måndag, september 14th, 2020

I en ledare den 17 augusti lyfter Dagens Nyheter den återkommande och viktiga frågan om hur timmarna i grundskolans undervisning ska fördelas. Man föreslår en minskning av slöjd och estetiska ämnen till förmån för mer historia (antiken!) och läsförståelse. Hur gärna än många vill se mer av detta, så är det svårt att inte undra över DN:s resonemang. Ända sedan antiken har människan förstått att kunskap, förståelse och förmågor byggs på en kombination av praktiska erfarenheter, fakta och teoretiska reflektioner. Intet kan skapas ur intet – Lucretius ca 75 f.Kr. Att exempelvis själv tillverka ett enkelt föremål i slöjden är en oslagbar grund för förståelse av både matematiska och fysikaliska principer och frågor om planering och upplevelse av funktion och estetik. Att göra är att lära. Den praktiska kunskapens betydelse för yrkesliv och personlig utveckling finns under lång tid påvisad av bland andra Ingela Josefson, tidigare rektor vid Södertörns Högskola, där flera artiklar och studier har genomförts vid Centrum för praktisk kunskap. Det finns mer evidens. Ett exempel är en uppsats baserad på fältstudier vid Göteborgs universitet 2016 – Slöjd som pedagogiskt verktyg. Författaren Anna-Klara Hedlund skriver om slöjdämnet så här:

”Slöjd innebär att förstå olika delar i en process som innefattar idé, design, skiss, konstruktion, uträkningar, materialval, hantering av verktyg tillsammans med material, kroppsligt vetande och koordination. … Slöjd bidrar till att ett lärande känns meningsfullt, då utövningen innebär att lärdomarna fås genom ett sammanhang som eleverna är en del av och själva påverkar.”

Det är tyvärr lätt att se risker med den vällovliga kör som önskar mer tid till historia och läsförståelse på bekostnad av praktiska och estetiska ämnen. Risken är att synen på kunskap reduceras till det som eleven lär sig genom teoretiska studier där handens och ögats förmågor hamnar i skymundan. Det är en begränsad kunskapssyn som ligger långt ifrån tanken på bildning och bildningens betydelse för individens utveckling och möjligheter i yrke och privatliv, inte minst socialt. Bildning innebär att individen ges en helhetssyn på världen och sig själv, där alla sinnen är källor till kunskap, förståelse och förmågor. Minskas praktiska och estetiska ämnen i grundskolan ger det eleverna en sämre ingång i livet. Grunden för viktiga och expanderande kreativa näringar som industridesign, spelutveckling, visuell kommunikation, mode och formgivning undermineras, och förutsättningarna för ett brett och inkluderande kulturliv försämras.

Det är också lätt att få intrycket att DN:s ledarskribent inte förstår dessa viktiga perspektiv. Intrycket förstärks av att argumenteringen bygger på ett antal siffror som ska ge bilden av att en oproportionerligt stor del av timmarna avsätts till bland annat slöjden. Om siffrorna bryts ner på genomsnittligt antal timmar per vecka under den nioåriga grundskolan framstår en mer nyanserad bild: Samhällsorienterande ämnen drygt 2,5 tim/v, slöjd, 1 tim/v, bild drygt 0,5 tim/v, musik drygt 0,5 tim/v, idrott och hälsa knappt 2 t/v, matematik knappt 4 tim/v och svenska eller svenska som andra språk 4,5 tim/v. Slöjd, bild och musik har alltså tillsammans lika få timmar som idrott och hälsa. Det är tyvärr i underkant i ljuset av de utmaningar människor och samhällen står inför, utmaningar som kräver en djupare helhetssyn än vad DN redovisar. Kanske är vägen fram att något öka det totala timantalet för att klara bland annat historieämnet och lägga in kodning i timplanen, men låt oss tillsammans försvara de praktiska och estetiska ämnena!

—

Bo-Erik Gyberg tidigare rektor för Stockholms dramatiska högskola