EMIL I LÖNNEBERGA

Inlagd av Björn Reimers Kulturdelen rekommenderar, Recension onsdag, juni 17th, 2026

 

Regi: Peter Krantz
Scenografi och rekvisita: Erika Öhman – Runda idéer
Kostym: Jennifer Ljusterås
Foto: Sara Duvéng, Elin Björn
Musiker: Hannes Tikkanen bas, Isak Vinsander, piano, Ennis Wännström trummor.

På scenen:
Emil: Carl-Walter Eriksson/Emil Johansson
Ida: Silje Langaard/Cecilia Duvéng
Alma: Ann-Louise Magnusson
Anton: Mats Welander
Alfred: Christer Jönsson
Lina: Ingrid Langaard
Krösa-Maja: Sylwia Rakowska
Med många, många fler

Ingen sommar utan en dos Astrid Lindgren och vad passar väl som hand i handske att då under året Teaterföreningen Lyset firar 40 år att sätta upp Emil i Lönneberga vid den alldeles perfekta miljön ute vid Björkborns herrgård i Karlskoga.

Som far till tre barn där var och en krävde godnattsaga långt efter att de själva kunde läsa själva har jag troget plöjt igenom samtliga Astrid Lindgren-berättelser om och om igen. När jag tänker tillbaka så tror jag ändå att det var Emil-historierna som var de mest populära. Det var de nog för mig personligen också, som delvis uppväxt på landet i en miljö liknande Emils om än i mer 60-talstappning. 

Teaterföreningen Lysets sommarteater är en fin tradition som varje år visar upp fantastiska prestationer, inte minst av de barn och ungdomar som får och tar chansen att spela teater  inför publik. Så även den här sommaren. Jag är övertygad om att de vuxna i publiken hade precis lika skoj som deras barn under den föreställning jag upplevde, sommarens andra. Jag är lika övertygad om att samtliga kunde sjunga med i de flesta av sångerna och kände igen Emils alla hyss som radades upp, allt från soppskålen på huvudet som upphissandet av lillasyster Ida i flaggstången.

Som sagt, återigen en magisk föreställning av hela gänget. Mest imponerad är jag ändå av de yngsta på scenen. Emil och Ida spelades denna föreställning av Emil Johansson och Cecilia Duvéng. Deras debut då de andra två fick vara med på premiärföreställningen. Mest  imponerad blev jag av deras fina sångframträdanden samt deras självklara mod att agera inför publik. Vad månde bliva?
Annars håller hela ensemblen väldigt hög nivå med ett stort extra plus till Ingrid Langaard som den kärlekskranka pigan Lina. Hennes röst och utspel samt den klingande värmländskan som kontrast till övrigas småländska är bara det värt inträdespengen. Sylwia Rakowskas Krösa-Maja är också värd ett särskilt omnämnande, så även mångsysslaren Christer Jönsson som drängen Alfred. Men, som sagt, det här är en föreställning där alla ska hyllas. 

Kul är också att det den här sommaren finns levande musik framfört av tre unga och mycket kompetenta musikanter. Det höjde upplevelsen ett extra snäpp.

Jo, jag måste också nämna kreativiteten kring vissa detaljer i scenografin samt några rollkaraktärer. Till detta hästen Lucas samt en galen ko som Emil naturligtvis lyckades tämja. Kreativt, som sagt.

Det kom en liten regnskur under första akten, kanske var det en regndroppe eller så var det en liten tår i ögonvrån jag fick torka bort när Ida sjöng sin så välkända sommarvisa tillsammans med Emil och övriga i ensemblen. 

Så, har du svårt att hitta på något kul i sommar så rekommenderar jag varmt föreställningen Emil i Lönneberga vid Björkborns herrgård i Karlskoga. Den funkar lika bra för vuxna som för barn. Lyset och regissören Peter Krantz har gjort det igen. Hittat några fantastiska ungar och blandat upp det med gamla erfarna teaterrävar.  En framgångsrik kompott som funkar alldeles utmärkt den här sommaren också. 

Jag lovar att du kommer att instämma efter upplevd föreställning och det finns många kvar fram till den 18 juli.

Björn Reimers
frilansjournalist