Hem » Okonstmuseet » Stelnade små akvarier

Stelnade små akvarier

Under början på 1960-talet blev det mer möjligt att använda olika plastmaterial för småföretag och i hobbybruk. Bland alla olika initiativ dök en idé upp som sedan kom att användas för att tillverka undervisningsmateriel, prydnadsföremål och som hobby.

Det handlar alltså om möjligheten att kunna gjuta in objekt i klara plastblock. Tekniken är tilltalande av anledningen att man kan bevara sköra föremål både till form och färg. De skrumpnar inte, de torkar inte, de ser nästan fortfarande levande ut. Ja, att gjuta in färska växter kan vara problematiskt eftersom värme utvecklas när plasten härdas. Men mycket annat bevarar sin fräschör.

Ingjuten dissekerad groda som läromedel.

Ingjuten dissekerad groda som läromedel.

I skolan blev det populärt att gjuta in saker på slöjdlektionerna. Och på biologin kunde man nu skicka runt tunna små insekter eller dissekerade grodor för klåfingrigt studium bland eleverna. Själva döden blev därmed riktigt fräsch.

1971 kom Katharina Zechlin ut med boken Gjuta i plast på ICA-förlaget. Den har varit handbok för många hobbygjutare genom åren.

Okonst-världen såg genast fantastiska möjligheter i denna plastteknik. Särskilt populära blev ett slags stelnade små akvarier med sjögräs, snäckor, kanske fiskar och alldeles särskilt sjöhästar (mycket tacksamma i detta sammanhang). Plastingjutningen kan sägas ha samma förhållande till ett riktigt akvarium som konstgjorda blommor har till levande.

Dessa plastobjekt kunde fungera både som souvenirer och som prydnadsföremål. Även som smycken och ”bruksföremål” – klocka, barometer, termometer, ljusstake… Underhållsfria och riktigt stiliga i fönstret med solljuset bakifrån.

Bland de exempel på dessa plastklumpar som ingick i Okonstmuseets samlingar fanns en som innehöll tre små kattungar. Inte riktiga kattungar naturligtvis. Men i alla fall. Detta bisarra verk fick mig alltid att tänka på en dikt av Göran Palm från hans lilla underbara bok Varför har nätterna inga namn?  som av en slump (?) också kom ut 1971. Dikten är mycket kort, endast en rad, men mycket suggestiv:

”Rävungar i gelé”

Peter Ekström

Ur Okonstmuseets samlingar. Tillhör nu Postfuturistiska Sällskapet. Vissa bilder kommer från annat håll. Avdelning: Prydnadsobjekt mm. Underavdelning: Plastgjutningar. Beskrivning: Olika föremål, ofta sjöhästar, ingjutna i resin eller annat plastmaterial. Om du klickar på bilden så förstoras den och du kan se hela verket.

p2020044_510d43caddf2b34e47b64a69p4200008_199210105bildIMG_0824IMG_0799IMG_0359IMG_0823184688962_45f099f8-0b77-4a53-876d-988280883646spindlarp7100173_51ddcc239606ee185d6ac2a4p4200010_199210163p4200009_199210134

Share

Lämna ett svar

Okonstmuseet

  • Veikko Aaltona – hötorgskonstens kung

    Äntligen! Långt efter att jag egentligen slutat samla på okonst […]

    Share
  • Merchandise

    Merchandise är ett engelskt ord som rätt och slätt betyder […]

    Share
  • Troféer och priser

    Troféer och priser har funnits länge. De är symboler för […]

    Share
  • Mat

    Alla livsmedel används inte till att äta. Det finns mat […]

    Share
  • Djurdelar

    Det förekommer djurdelar inom konsten. Det är inte bara Damien […]

    Share

Blå Kalender

  • En viss oro

    En viss oro förmärks   Huvudsaken läggs åt sidan Sånt […]

    Share
  • Att lyckas

    Att lyckas Jämföras   Bra och dåligt   Mittemellan Är […]

    Share
  • Lådan

    Jag är född i en trädstam   Av brädorna snickrar […]

    Share

Kulturbloggen

  • Tävling: Rampage

    Var med och tävla om ett eget exemplar av Rampage på Blu-ray.

    Share
  • Tävling: Red Sparrow

    Det är inte första gången Francis Lawrence har gjort film med Jennifer Lawrence. Hela tre gånger har hon till och med spelat samma karaktär, men vad hette denna figur?

    Share
  • Tävling: Ready Player One

    När Steven Spielberg gjorde sig ett namn så gjorde han det genom att skrämma slag på hela världens bio-publik, men vad hette filmen!

    Share

© 2018 Kulturdelen. All Rights Reserved. Logga in - Designed, developed and maintained by TypeTree