Bruno Det sägs att det gråtande barnet, eller åtminstone de gråtande barnen tillsammans, är världens mest reproducerade bild. Det kan stämma. Bara i Sverige har det antagligen sålts mer än 1,5 miljoner reproduktioner. Detta skedde främst under 1970-talet då de gråtande barnen var som populärast. Men de säljs naturligtvis fortfarande. Både i nytryck och på [...]
Barnes Common är ett snårigt naturområde i det sydvästra hörnet av London. Barnes Common är också min bästa promenad. Tar man den södra ingången är det omöjligt att hitta. Kommer man från Themsen-hållet är det bara nästan omöjligt att hitta. Murgröna täcker mark och träd. Jag gick här en dag och tog för första gången [...]
Ulf Westerblad tillhör de som under barndomen behandlades på ett nästan otänkbart sätt av de svenska myndigheterna. Han har nyligen föreläst på Tankarnas trädgård i Örebro. Han är aktuell med boken Barndomens långa skuggor och kommer snart ut med en ny bok – I skuggan av det svenska folkhemmet. Här ger han några fragment av [...]
Det är den västerländska kulturens överhöghet över den övriga världen som den handlar om.
Att träffas över en fika är idag lika vanligt som söndagsmiddagarna var en gång i tiden. Och näst intill lika heligt. Över en kopp mjölktung latte och en kaka stor som en handflata diskuteras livets toppar och dalar. Den svenska traditionen om att fika sträcker sig flera hundra år tillbaka i tiden och har sin [...]
![](http://www.kulturdelen.com/wp-content/themes/blognewsv1022/timthumb.php?src=wp-content/uploads/2011/12/Maeterlinck.jpg&h=&q=90&w=90&h=65&zc=1")
Ett sekel har nu gått sedan den franskspråkige författaren Maurice Maeterlinck (1862-1949) tilldelades Belgiens första och hittills enda Nobelpris i litteratur.
Enligt den språkliga konstteorin är konst ett slags språk. Dess grundläggande funktion är kommunikation.
Att den blev utsedd till det mest inflytelserika verket är inte så konstigt, konstvärlden har inte varit sig lik sedan Fontän visades första gången
När man idag talar om de fyra stora inom rysk 1900-talspoesi avser man Anna Achmatova, Marina Tsvetajeva, Boris Pasternak – och Osip Mandelstam. Men att vara rysk poet har aldrig varit lätt, allra minst under Sovjettiden. Där gick det så långt att man galghumoristiskt kunde tala om självmord, avrättning och död av umbäranden i läger [...]
Anledningen till att Låt hundra blommor blomma-affischen var så populär under 1970-talet kan ha varit att den låg så väl i tiden, att den var mycket dekorativ men kanske också att den representerade ett hopp om att tidens nya vänster skulle ha ett vänligare ansikte än den gamla och att den snarare stod för kärlek och mångfald än för våld och likriktning.
© 2012 Kulturdelen. All Rights Reserved. Logga in - Designed, developed and maintained by TypeTree
Diskussion