Hem » Kulturdelen rekommenderar, Scen » Lysande och eftertänksam komik på Teater Nolby

Lysande och eftertänksam komik på Teater Nolby

 


Småstadslif av Alfhild Agrell

Bearbetning av Lena Söderberg

Borgmästare Lundell                                           Olle Söderberg
Katrina, hans hustru                                            Lena Söderberg
Ann Sophie, deras dotter                                   Bella Vehkamäki
Ek, skrivare hos Lundell                                      Adam Randle
Sandberg, skinnhandlare                                   Jennifer Ljusterås
Granqvist, postskrivare                                      Ida Lilja
Qviding, mjölhandlare                                        Lena Söderberg
Sundin, diversehandlare                                    Adam Randle
Fru Sundin                                                              Adam Randle
Ulrika Eleonora, deras dotter                            Bella Vehkamäki
Zitter, mamsell                                                     Jennifer Ljusterås
Rosenqvist, provisor                                           Gunnar Hjorth
Kajsa, piga hos Lundell                                       Ida Lilja
Kalle, springpojke hos Sandberg                           Mikael Forsberg

Regiansvar                                                             Olle Söderberg
Scenografi                                                              Olle Söderberg och hela ensemblen
Kostym                                                                   Lena Söderberg och Atelje Zari

 

Lena Söderberg gör borgmästarinnan Katrina med den äran

Vi befinner oss i den lilla staden Näsvik någonstans mitt i 1800-talet. Borgmästare Lundell har bestämt sig för att sätta upp ett sällskapsspektakel för att näpsa grannstaden Sandö efter att ha blivit, som han ser det, förolämpad i en artikel i Sandöposten.
Det blir borgmästarens skrivare, herr Ek, som får uppdraget att sätta upp teaterspektaklet efter ett rådslag där stadens grädda av handlare sammanträtt. Det blir dock borgmästare Lundells förslag som får råda, nämligen att det är de själva som ska agera skådespelare.

Utan att avslöja för mycket av handlingen så givetvis finns en kärlekshistoria med olycklig kärlek invävt där borgmästarens dotter är kär i skrivare Ek. Dock har hennes far lovat bort henne till den rike skinnhandlaren Sandberg, en högst vedervärdig friare som trots sitt usla manér övertygat borgmästaren, som enbart ser till pengar och status, om att vara den rätte för hans dotter.

Vi får också en bild av småstadens skvallertanter där mamsell Zitter är en central gestalt. En kvinna som går ut och in i husen som hjälpreda till stadens societet och som samlar på sig information hon gärna delar med sig, främst till Katrina, borgmästarens hustru.

Den vedervärdige friaren Sandberg försöker locka Ann Sophie

Det är tolfte året i följd som Teater Noby sätter upp en sommarteater där man under åren radat upp klassiska föreställningar av storheter som Shakespeare, Tjechov, Lars Forsell, Holberg med flera. Idel ädel adel inom teaterkonsten. Denna gång är det dock den, för de flesta, helt okända Alfhild Agrell som står bakom skådespelet. Teater Nolby har uttalat att de länge letat efter en kvinnlig dramatiker och till slut så kom Alfhild Agrell upp.
Pjäsen, Småstadslif, är en av flera succéer som sattes upp på olika teatrar i Stockholm under 1880-talet. Hon hyllades av både kritiker och publik för att sedan helt falla i glömska. Det är först nu, på 2000-talet som hon och hennes verk åter uppmärksammats. Hon tog ofta upp kvinnans ställning i det samhälle hon växte upp i vilket ibland kritiserades. Ett tydligt undertema även i Ett småstadslif.

Årets Nolbyensemble är någon mindre än tidigare. Endast sex skådespelare och två musikanter ligger bakom de femton karaktärerna på scenen. Inget som verkar ha skapat några problem. Det hela är oerhört tajt, välspelat och förbaskat skoj.

Skvaller hemma hos borgmästarinnan

Olle Söderberg gestaltar den självgode borgmästaren Lundell. En uppkomling som tack vare sin hustru Katrina, spelad av Lena Söderberg, någorlunda hyggligt kan gå i land med sitt ämbete. Epitetet att bakom varje framgångsrik man står en stark kvinna skulle kunna vara taget ur detta skådespel.  Olle gör som vanligt en gedigen insats och med tanke att han tillsammans med hustrun Lena håller i precis alla trådar för att få dessa föreställningar till stånd är ordet eldsjäl knappast en överdrift.

Jag tycker Lena Söderberg bara blir bättre och bättre år från år. Med små åthävor och en underbar mimik tolkar hon denna Katrina som undergiven sin man bara lever för att hennes dotter ska få ett bättre liv än hennes. Katrina utrycker sig ofta i fyndiga aforismer och drömmer om kvinnans frigörelse från att vara underställd sin make och till slut ställer hon ett ultimatum. Rättvisa!

Skrivaren Ek, som är kär i borgmästaren dotter görs av Adam Randle, en nykomling på Nolbyscenen. Adam gör också både herr och fru Sundin, diversehandlaren och hans hustru, båda inflyttade från Lund. Adam är en frisk fläkt om gör sina roller med den äran. Han är utbildad på teaterhögskolan i Luleå och man kan väl bara hoppas att han fått blodad tand för sommarteater i Nolbyskogarna för eventuellt framtida projekt.

Skrivaren EK övertygar sin kärlek till Ann Sophie

Bella Vehkamäki gör den ljuslockiga dottern Ann Sophie. Kär i skrivare Ek, men bortlovad till den vedervärdige skinnhandlaren Sandberg. Bella gör också det läspande yrvädret Ulrika Eleonora, vän till Ann Sofie och av ett helt annat slag är sin kamrat. Bella gör sina roller med tajming och den komiska ådra hon har och drar ner många skratt.

Kanske är dock den hemske friaren Sandberg den som man kommer att minnas mest när ridån går ner för sista gången. Helt lysande gestaltad av Jennifer Ljusterås. Jennifer är ett teaterfenomen som dyker upp i alla skepnader man kan tänka sig, både på och bakom scenen. Jennifer gör comeback och hon gör det med eftertryck. Det är en lysande idé att låta en kvinna gestalta denna vedervärdige skinnhandlare. Karikatyren av en manlig mansgris och skitstövel kan göras yvigare vilken man till fullo har utnyttjat. Jennifer gör också den arbetsamma mamsellen Zitter. En mycket god vän till borgmästarinnan och som valt leva ensam och som i dialog med Katrina fundera mycket över hur orättvist livet kan vara bara för att man fötts till kvinna.

Ida Lilja gör pigan Kajsa samt också postskrivare Granqvist som fått uppdraget att skriva ihop det skådespel som borgmästaren beställt. Ida har varit med tidigare i mindre roller. Här får hon mer utrymme vilket hon gör med den äran. Ida är mogen för större roller.

Som vanligt har Gunnar Hjorth skrivit musik till föreställningen. Han har skapat toner till de olika scenerna och också anpassat musiken till karaktärerna. Gunnars betydelse för helheten kan inte nog markeras.  Enkelt framfört på gitarr och kontrabas där Mikael Forsberg trakterar basen.
Gunnar har denna gång också fått en roll som apotekaren Rosenqvist. En kulturens väpnare som gärna vill deklamera Hamlet när han inte kokar ihop medikamenter.

Småstadslif är helt enkelt en underbar pjäs med en, till stora delar, tänkvärd dialog. Mycket galenskap och humor, men mellan raderna ett stort allvar där Alfhild Agrells engagemang för kvinnornas sak lyser stark igenom. En recensent skrev på 1880-talet att ”man förvånas öfver att en Qvinna kunna teckna män på ett så träffande sätt”. Det är bara att hålla med. Gissar att hon träffade flertalet av dem under sin levnad, även sådana som den hemske Sandberg.

Hela ensemblen ska ha absolut högsta betyg. Jag sticker ut hakan och påstår att detta är en av de föreställningar som gett mig mest och jag har sett alla tolv. Du måste definitivt se den här föreställningen. Tider ser du på www.teaternolby.se.

Att besöka Teater Nolby är inte bara skådespel, det är mer av en totalupplevelse. Bara naturen vid den gamla bergsmansgården är värt besöket. Du kan därtill inhandla en välpreparerad picknickskorg att avnjuta i första paus.  Kanske med ett glas vin eller en öl. Som sagt, ge Teater Nolby en chans i sommar, jag tror inte du kommer att ångra dig.

Björn Reimers

 

Share

Lämna ett svar

Okonstmuseet

  • Veikko Aaltona – hötorgskonstens kung

    Äntligen! Långt efter att jag egentligen slutat samla på okonst […]

    Share
  • Merchandise

    Merchandise är ett engelskt ord som rätt och slätt betyder […]

    Share
  • Troféer och priser

    Troféer och priser har funnits länge. De är symboler för […]

    Share
  • Mat

    Alla livsmedel används inte till att äta. Det finns mat […]

    Share
  • Djurdelar

    Det förekommer djurdelar inom konsten. Det är inte bara Damien […]

    Share

Blå Kalender

Kulturbloggen

© 2024 Kulturdelen. All Rights Reserved. Logga in - Designed, developed and maintained by TypeTree