Konsert: Tommy Körberg och Helen Sjöholm
Konserter, Recension torsdag, juli 31st, 2025Mariebergsskogen Karlstad, 30 juli.
Helen Sjöholm och Tommy Körberg plus ett sexmannaband.
Det var rena folkvandringen till Mariebergsskogen på onsdagskvällen – och knökfullt kring scenen när Tommy Körberg och Helen Sjöholm sedan gav en rikt varierad konsert, med musik i de flesta genrer.
Att kvällens sångarstjärnor står varandra nära blev tydligt både i duettsjungandet och i det intima samspelet överlag. Föreställningen präglades av dessa artisters fantastiska röster och påfallande sångarglädje, kombinerat med tätt flätad duettsång, anekdoter och minnen – alltsammans kryddat med en humor som emellanåt drog mot det burdusa och det ekivoka. En smaksak, naturligtvis, men emellanåt blev det kanske lite väl sladdiga slängar ut i buskhumorterrängen.
Å andra sidan har det väl länge varit något av Tommy Körbergs signum: en tämligen durkdriven entertainertalang, kombinerat med ett oförväget folkligt tilltal och en lite gycklande självdistans, ibland spetsad med driven ironi.
Men rent musikaliskt: alltigenom högklassigt! När Tommy Körberg är som bäst sjunger han så känslofyllt, så energiskt, så fullödigt att han driver publiken nästintill mot extas. Responsen efter det starka framförandet av Stad i ljus (med kvällssol över vattnet och höghus i bakgrunden…) var så stark att konserten flera minuter avstannade… Lika starka var applåderna och publikropen efter Helen Sjöholms hängivna insats i Gabriellas sång ur Såsom i himmelen.
I det stora hela bjöds en kavalkad med de mest olikartade musikaliska inslag och där var och en av solisterna fick utrymme för åtskilliga solonummer men där båda också möttes i såväl svängigt som finstilt samsjungande.
Här bjöds högoktanig dansbandsmusik av klassiskt snitt; ett hårdrocksnummer med Helen som rivig sångerska; discoklassikern Staying alive från 1978… Ytterligare höjdpunkter var Tommy Körbergs framförande av Anthem ur Chess och Helen Sjöholms innerliga sång från musikalen Kristina från Duvemåla.
Tommy Körberg berättade om en tråkig förlagsfest (”författare har ju ingen humor”), men hur mitt i allt Astrid Lindgren kom emot honom. ”Är det inte tråkigt här sa hon, ryckte mig i kostymen och ledde mig bort till ett hörn, och så sa hon, sjung för mig, sjung i mitt öra… Ja men vad ska jag sjunga, ja men det vet du, sa hon…”
Och så sjöng han: Astrid Lindgrens Fattig bonddräng, i Georg Riedels tonsättning. Han sjöng med en inlevelse som säkert skickade rysningar genom publiken – och med en inlevelse så att verket liksom lystes upp inifrån. Och jag minns att just denna sjöng han också på Astrid Lindgrens begravning.
Som helhet en lysande konsert, men samtidigt så mångfacetterad, så brokig, att helheten blev en smula riktningslös. Starkt understöd hade solisterna av det proffsiga, musikaliskt multibegåvade sexmannabandet.
En på många sätt scenisk och musikalisk fullträff: Helen Sjöholm och Tommy Körberg tillsammans inför somrigt avspänd publik.
Helen Sjöholm, som fick sitt stora genombrott 1995 vid uruppförandet av musikalen Kristina från Duvemåla, har medverkat i en mängd musikteaterproduktioner men också filmer. Därtill har hon gett ut en rad skivor samt ofta medverkat i både radio och tv.
Den folkkäre, nu 77-årige Tommy Körberg var redan på 60-talet en känd svensktoppssångare (många minns säkert hans tolkning 1970 av Simon & Garfunkels Bridge over troubled water) och har därefter varit flitigt verksam på estrader runtom i världen. Som skådespelare debuterade han redan 1971 i Värmlänningarna. Därefter har han gjort en lysande karriär inom musikalgenren. Pop, barnvisor, psalmer… Tommy Körbergs särart är hans mångfald.
—
Björn Erik Gustavsson












Diskussion