Bok: Sprickor
Recension, Skönlitteratur fredag, november 11th, 2011Kjell Westö
Sprickor: valda texter 1986-2011
Bonniers förlag 335s.
Översättning från finskan: Kjell Westö
Utkommer 20111111
Kjell Westö är en av de främsta svenskspråkiga författarna i Finland. Han har tidigare gett ut poesi och romaner. Till de senare tillhör den s.k. Helsingforstriologin, som avslutades med Gå inte ensam ut i natten (2009). Han är översatt till ett flertal språk.
Texterna i Sprickor utgör ett urval av författarens produktion av krönikor och essäer, tidigare publicerade i bl.a. Hufvudstadsbladet och Dagens nyheter. Med finns också några längre texter. De flesta av texterna är från början skrivna på finska och många av dem är nyöversatta. Det är Westö som översatt och dessutom skrivit kommentarer till sina texter.
Westö skriver med en absolut närhet. Det är mycket skickligt gjort. Han blandning av personligt och allmängiltigt bjuder in läsaren. Man kliver rakt in i hans värld och förblir där. Han söker det lilla i det stora, vilket är så förrädiskt lätt att ta till sig och tro att det enbart handlar om det nära, det man har runt sig, men med en envis skicklighet ställer han det lilla i det stora och plötsligt står läsaren där mitt i centrum för de stora frågorna. Stilen innehåller någon slags omhuldande förståelse, även till de delar han är kritisk till – för det är mycket i samtiden som inte lockar honom – och han låter läsaren ta del av alla de frågor och tveksamheter han dras med, på samma sätt som vi får ta del av glädjen. Medan jag läser ler jag åt hans varma skildringar av livet och döden och allt som ryms däremellan. Lyssna bara på kapitelnamnen: Vad blir det kvar av oss?, Vintern bär ljuset i sin svans, Höstspån, Världens ansikte, Tonerna som inte hörs, Faust i landsvägskorsningen samt Till och med hans tänder har retuscherats vita. Läs texten Korpo, Katthammarvik, Kuolka: nio korta kapitel om kärleken till ett hav, om hur Westö finner lyckan i att fiska. Det är ett underbart kapitel, även för den som aldrig funnit lyckan i att fiska. Man blir salig bara av att läsa om det.
Westö kryddar sina texter med inslag från litteraturen, musiken, historien och samtiden. Det kan handla om död, idrott, politik och vänskap. Han är kritisk mot vår uppkopplade tillvaro, där vi lever i ”ständigt stand by-läge”. Han skriver om miljöförstöringen, att vi inte är mer själviska eller mer destruktiva än människorna före oss. Vi råkar däremot ”leva sent på jorden.” Det är trösterikt, även om det ibland skiner igenom en smula medelålders trötthet.
Njut Westös bok i lagom doser, då uppskattar du den bäst. Läs några texter i taget och låt det skrivna sjunka in. Fånga det vackra och välfunna språket. Lägg boken på nattduksbordet, du kommer tids nog att återvända till den.
__________
Agneta Hagerud är litteraturvetare och lärare.
