Hem » Pocket, Recension, Skönlitteratur » Bok: Drivved

Bok: Drivved

Drivved – en antologi plus 12 röster

Charles Bukowski

Lindelöws bokförlag, 240 sidor

Pocket

– – –

Jag kommer ihåg första gången som författaren Charles Bukowski klev in i mitt liv. Jag var runt sexton år och kunde egentligen inte skryta med att ha läst nämnvärt många böcker. Jag ögnade igenom min fars minibibliotek hemma hos föräldrarna och hittade en smal bokhylla av trä, där majoriteten av utrymmet beboddes av diverse romaner, diktsamlingar, novellsamlingar, biografier och ett par filmer; allting utav någon Bukowski. Jag kände på bokryggarna och de avslöjade åratal av användning. Kort efteråt fick jag novellsamlingen Historier från Ingenstans av min pappa, där den första novellen, Ensam, är den novell jag kan helt utantill och som jag blivit mest berörd utav. Därför blir jag extra glad när det visar sig att Ensam är en av novellerna i boken Drivved, en antologi med vad jag bara kan gissa är menat att vara de mest ikoniska Bukowskitexterna från hans mest kända verk. Här finnner vi dikterna lövens tragedi, en rik jävel i bastun och har du kysst en panter någon gång? Man har valt två utdrag från debutromanen Postverket samt ifrån Pulp, Factotum och Hollywood. Även noveller som Minns ni Pearl Harbor? och fängelset I Moyamensing finns där. Avslutningsvis dyker tolv stycken röster om Bukowski upp, där bland andra Peter Birro, Einar Heckscher och Stig Hansén lättar sina hjärtan och berättar om sina personliga upplevelser med Bukowskis författarskap.

Charles Bukowski är den författare som definierat och förmedlat Amerikas skithål. Jag läste häromveckan boken Nickel and Dimed av den mycket prominenta amerikanska journalisten Barbara Ehrenreich, där hon sadlar om; tar alla lågavlönade jobb som går att ta med start i Key West, Florida, samtidigt som hon bor på minst sagt sjabbiga ställen. Allting för att på ett minst sagt grävande vis ta reda på vad som sker i skuggan av den amerikanska över- och medelklassen. Boken är mycket bra och ger en fantastisk klar och realistisk bild av hur det är att befinna längst ner på den sociala stegen i ett land som USA. Jag vill inte klanka ner på Ehrenreich, det är otroligt viktigt att bry sig tillräckligt mycket för att frivilligt ta lågavlönande jobb i ett land där man skulle garva om man fick lära sig om Sverige lägsta löner – jag vill endast dra en analogi till Bukowski, en man som tog dessa avlönade jobb för att ha råd med det billigaste vinet och den mögligaste osten, innan han gick hem från sitt jobb som jag-vet-inte-vad och började skriva, blev full och gjorde någonting extremt idiotiskt.

Charles Bukowski har definierat den amerikanska arbetarlitteraturen och det finns ingen annan som kommer att kunna göra det bättre än just Bukowski. Mellan varenda rad kan man pilla ut smutsen, nederlaget och förödelsen som är Amerika och dess lägre skikt. Drivved är ungefär som de där 12 romaner för dig som har bråttom. Man har tryckt ihop en del av Bukowski’s verk när det egentligen inte behöver tryckas ihop. Det känns som en Greatest Hits 18, jag behöver det inte. Innehållet är det absolut inget fel på, jag vill dock läsa Bukowski som han förtjänar att läsas: rätt upp och ner, börja med Postverket. Det är enkel, smutsig och obekvämt ärlig prosa och lyrik som lämnar få oberörda.

– – –

David Johansson är litteraturvetare och musikskribent

Share

Lämna ett svar

Okonstmuseet

  • Veikko Aaltona – hötorgskonstens kung

    Äntligen! Långt efter att jag egentligen slutat samla på okonst […]

  • Merchandise

    Merchandise är ett engelskt ord som rätt och slätt betyder […]

  • Troféer och priser

    Troféer och priser har funnits länge. De är symboler för […]

  • Mat

    Alla livsmedel används inte till att äta. Det finns mat […]

  • Djurdelar

    Det förekommer djurdelar inom konsten. Det är inte bara Damien […]

Blå Kalender

  • Frågar

    Jag frågar mig   Ställer en fråga   Ställer mig […]

  • Tiden

    Ut genom dörren Stängd Låst   Förlamning, tillbakablick   Nej, […]

  • Sent

    Sitter uppe sent och ser på konsekvenserna vad det innebär […]

Kulturbloggen

  • Film om Cecilia Jansson kobbar_poster

    På Stockholms filmfestival blir det världspremiär för dokumentärfilmen Kobbar. En av huvudpersonerna i filmen är konstnären Cecilia Jansson. Filmen är […]

  • Dumheten – fritt och jazzigt vemod nu på skiva Dumheten

    Redan innan man har hört musiken får pressreleasetexten en att tänka ”här är det några som är lite annorlunda”. I dagens enorma djungel av band som tokpromotar sig själva genom alla fora och medier som finns, är det inte lätt att sticka ut. Men hur man kan inte fastna för ett band som säger att de tycker om att jag är lite dum, inleder sin debutskiva med ett improviserat saxofonparti och dessutom har mage att skippa trummor och bas i sättningen? Kulturdelen träffar Dumhetens saxofonist Erika Lindholm och pratar om att våga vara lite avig.

  • Konstföreläsningar

    På torsdag 8 september kl 18.00 så är det premiär för en ny serie öppna föreläsningar på Örebro Konstskola. Norman […]

Facebook

© 2016 Kulturdelen. All Rights Reserved. Logga in - Designed, developed and maintained by TypeTree