Hem » Bokhyllan, Recension, Skönlitteratur » Roman: Projekt Längtan

Roman: Projekt Längtan

Projekt Längtan
Marika King
Damm förlag, 2014
384 s.
Utkommen 2014-03

betyg-3

9781530_Projekt_langCMYK_9967Romanen som föregår Projekt Längtan heter Supernova (2009) och beskriver hur Lisa lyckas med precis allting som anses eftersträvansvärt i ett kapitalistiskt västvärldssamhälle där prestation och inkomst är måttet på din framgång. Examen med toppbetyg från handelshögskolan, jobb på världens mest prestigefyllda konsultföretag, hög lön, dyra dräkter, en affär med snyggaste chefen, lägenhet i Stockholm, konferenser på lyxkryssningar, afterwork på Sturebadet… I svindlande fart försummar Lisa både sig själv, sin familj och sina vänner medan jobbet tar allt mer plats och tillslut så brakar hon rakt in i väggen. Det blir sjukskrivning, yogaläger och ett avslut på den destruktiva relationen med den (givetvis gifta) chefen.

Projekt Längtan tar vid när Lisa är på väg tillbaka. Hon återvänder till Firman, kanske lite för tidigt, men är snart i full gång igen – på väg mot toppen. Men den här gången drar hon i bromsen i tid, och det med besked. Hon säger upp sig och skapar målmedvetet en plats för sig själv som volontärarbetare på ett projekt i Ghana. Nog med att maximera vinst åt multinationella företag: nu ska Lisa rädda Afrikas folk.

Som jag har förstått det är bägge böcker i viss mån självbiografiska. Marika King har både arbetat på konsultbyrå och varit volontär i Afrika. Det märks, framförallt i de detaljerade skildringarna av hur Lisa tar itu med sina konsultuppdrag: hur hon dissekerar affärsprojekts uppbyggnad för att hitta det som fungerar och inte fungerar. Det märks också i miljöskildringarna, både Stockholm och Afrika.

Just det autentiska draget var det som sög in mig i Supernova när jag läste den för några år sedan. Att få komma på insidan av den här ybermateriella världen av siffror, företag, övertidsarbete varvat med lyx, avgrunds skiljt från sättet jag väljer att leva mitt liv var helt enkelt fascinerande. Den autentiska kvalitén i skildringen av hur ”det går till i Afrika”, framförallt nedmonteringen av den idealistiska bilden av hur ”väst ska rädda Afrika” är vinsten med den här boken. Lisa åker dit med en romantiserad bild av sig själv och sitt uppdrag. När hon åker därifrån har både hennes och läsarens bild nyanserats.

Jag gillar också i stor mån skildringen av Lisa som yrkeskvinna. Hon är extremt skicklig på sitt arbete, något som förmedlas till läsaren genom knivskarpa analyser av företag, affärsprojekt och ekonomiska kalkyler. Det som dock inte faller mig i smaken är de känslomässiga delarna av den här boken. King är helt enkelt inget vidare på det, framförallt inte de romantiska bitarna. Eller relationen till väninnorna som hela tiden ställs mot Lisas ambitiösa arbetsliv. Just i de delarna blir både Supernova och Projekt Längtan ganska halvtaskiga, lite kletiga ”chick-lit” böcker. Inget ont om den genren generellt, både Denise Rudberg, Helen Fielding och Marian Keyes har många gånger bidragit till att göra mitt liv betydligt bättre, men det är inte en genre vars språk Marika King hanterar på ett bra sätt. Skildringen av Lisas arbetsliv är knivskarp, autentisk och intressant. Skildringen av hennes känsloliv är klichéartad och gäspframkallande, känns mest som utfyllnad.

Foto: Lars Trangius

Foto: Lars Trangius

Jag tycker att bägge dessa böcker är mycket läsvärda, intressanta och liksom kittlande skvallriga. Insyn i en ”high-shot värld” som är väldigt spännande att kika in på, få vara turist i. Det här gäller även för skildringen av Lisas tid i Afrika, för att komma som västerländsk volontär för en stor västerländsk organisation och umgås främst med människor med uppdrag inom FN är långt ifrån den tillvaro av lerhyddor och umbäranden som Lisa förväntar sig. Men också insyn i Afrikas framväxt, vilka möjligheter som finns där, hopp till och med, lyckas boken bidra med och denna skildring känns som sagt realistisk och självupplevd. Det känns också som att King hyser stor respekt för kontinenten och dess befolkning. Marika King är kanske inget vidare på att levandegöra känsloliv, men det självupplevda arbetet och miljöerna levererar hon på ett otroligt levande sätt som gör hennes böcker väl värda, och mycket underhållande, att läsa.

Malin Nilsson ingår i Kulturdelens redaktion

Share

Lämna ett svar

Okonstmuseet

  • Veikko Aaltona – hötorgskonstens kung

    Äntligen! Långt efter att jag egentligen slutat samla på okonst […]

    Share
  • Merchandise

    Merchandise är ett engelskt ord som rätt och slätt betyder […]

    Share
  • Troféer och priser

    Troféer och priser har funnits länge. De är symboler för […]

    Share
  • Mat

    Alla livsmedel används inte till att äta. Det finns mat […]

    Share
  • Djurdelar

    Det förekommer djurdelar inom konsten. Det är inte bara Damien […]

    Share

Blå Kalender

Kulturbloggen

© 2024 Kulturdelen. All Rights Reserved. Logga in - Designed, developed and maintained by TypeTree