CD: Flöjtmusik av Kaija Saariaho
Recension, Skivhyllan, Skivor söndag, april 3rd, 2016
Kaija Saariaho Let the Wind Speak: Tocar˚; Mirrors I-III*; Couleurs de vent; Sombre I-III˟; Dolce tormento;Oi Kuu*; Laconisme de l’aile. (Ondine/Naxos). Speltid: 71’04.
Camilla Hoitenga (flöjter), Anssi Karttunen (cello)*, Daniel Belcher (baryton)˟, Hélïse Dautry (harpa)̊˚, Da Camera of Houston˟
Betyg:
–
Flöjtmusik förknippas gärna med Frankrike, så det är kanske inte så konstigt att den frankofila Kaija Saariaho ägnat instrumentet sin uppmärksamhet. I Camilla Hoitenga har hon också en hängiven interpret. Här spelar hon nio av Saariahos kammarmusikaliska verk för flöjt. Albumets titel, Let the Wind Speak, är lite vitsig då ju ”wind” kan stå för såväl vind som blåsintrument. Det händer väl att en fransk ton gör sig påmind, men inte så påtagligt som i andra verk av Saariaho där traditionen från Debussy är mer märkbar. Ibland kan man också ana ett inflytande från den japanska bambuflöjten. Musiken omspänner trettio år (1982–2012), så uttrycken varierar naturligtvis. Ändå är mycket sig likt.
De flesta verken är för duo eller för liten ensemble, och i Sombre medverkar barytonen Daniel Belcher för att framföra texter av Ezra Pound. Två av verken, Laconisme de l’aile och Dolce tormento är för soloflöjt. Det senare fick Hoitengo som födelsedagspresent av Saariaho 2004 – och om man vill kan man kanske rubricera även det som en duo, då solisten, förutom att spela, ska viska eller väsa fram fragment ur en sonett av Petrarca. Effekten är fascinerande.
Verken representerar en sida av Saariaho som är mindre drömsk än den man kanske gärna associerar henne med. Här arbetar hon med dissonanser och kontraster och visar en expressivare sida av sitt skapande. Flöjten förknippas traditionellt med det pastorala, men här är det musikaliska landskapet kargare och mer ogästvänligt. Det är ingen Pan som spelar vid en bäck i skuggan under ett träd, ingen herde som förnöjer väna herdinnor och betande får med sitt ljuva spel. Den här flöjten har andra saker att tala om.
__________
Sten Wistrand ingår i Kulturdelens redaktion.
