En liten bok om kärlek
Kulturdelen rekommenderar, Recension måndag, december 15th, 2025En liten bok om kärlek
Dramatisering av Ulf Starks bok med samma namn
Dramatisering och Producent: Peter Krantz
Regi: Isabelle Moreau
Scenografi: Erika Öhman – Runda idéer
Kostym och Ljus: Jennifer Ljusterås
Koreograf: Magdalena Isaksson
Foto: Elin Björn
Medverkande:
Fred: Leon Larsson och Théo Mattsson
Oskar: Emil Johansson och Carl-Walter Eriksson
Elsa: Edith Glimåker och Ester Silfverhjelm
Konrad: William Jacobsson Kindahl och Harry Edenvik
Mamma Edith, Damen, fröken Lina Lundström: Sylwia Rakowska
Författaren, Granfors, Skomakaren, Rektorn och Pappa Edvin: Peter Krantz
”Mamma och pappa döpte mig till Fred. De hjälpte inte. Det blev krig i alla fall. Och pappa måste åka iväg och bevaka en gräns någonstans långt uppe i norr. Mamma stickade vantar och strumpor så att han inte skulle frysa, för det var den kallaste vintern på evigheter”.
Så inleder Ulf Stark sin berättelse, En liten bok om kärlek. Historien är ett litet vackert och tänkvärt vardagsutsnitt från krigsvintern 1944 någonstans i vårt avlånga land. En historia dramatiserad för Teaterföreningen Lysets lilla scen vid Kungsteatern i Karlskoga så här i juletider. En söt liten historia från den lilla världen mitt i den dåvarande stora världens världsomfattande krig.
Handlingen kretsar kring Fred. Han saknar sin pappa som ligger ute och vaktar landets gränser och förmodligen inte ens kommer hem till jul. Samtidigt är han kär i sin klasskamrat Elsa. En väl bevarad hemlighet som inte ens bästa kompisen Oskar har någon vetskap om. Mamma Edith drygar hushållskassan som spårvagnsförare när maken nu försvarar Sverige.
Trots att pappa Edvin är långt borta så har Fred uppfunnit ett sätt att ändå ”prata” med sin far. Via en ventil i pappas klädkammare får Fred en känsla av att de kan kommunisera. Pappa blir också den första som får ta del av Freds kärleksbekymmer via ett sådant ”samtal”. Han förstår av pappas råd att det krävs mod och att man måste satsa något för att vinna.
Ett försök att visa att han gillar Elsa blir misslyckat. Nu är både Elsa och fröken i skolan rasande på Fred. Inte blir det bättre av att ett hyss tillsammans med kompisen Oskar där skolans skelett får en Hitlermustasch vilket gör skolans rektor väldigt arg. En scen som visar att inte alla hade samma uppfattning om vem man stod bakom i det krig som rasade ute i Europa.
Nåja, utan att avslöja för mycket så blir det en fin jul till slut. Freds flitighet som granförsäljare och mötet med en fe ger julen denna krigsvinter en liten extra guldkant. Ett bråk på skolgården för Fred och Elsa närmare varandra och Fred inser att det krävs mod att visa sin kärlek. Här är jag övertygad om att så gott som samtliga i publiken kände igen sig, ung som äldre. Det där med första kärleken har aldrig varit enkelt.
Ulf Starks lilla berättelse visar just det. För dagens publik också en liten historisk inblick i dåtidens samhällsfrågor. Vi får också oss en tankeställare kring civilkurage och att stå för vad man gjort. Det skänker också tankar om hur det ser ut i vår omvärld även idag. Fred är inte längre någon självklarhet, inte ens i vår omedelbara närhet.
Lyset visar ännu en gång på den fina samverkan mellan teaterföreningen och kulturskolan. De fyra barnrollerna delas av två ”lag”. Vad jag förstått så är det första gången samtliga av dem står på en scen med så här stor publik. Märks det? Nej, inte ett spår. På premiären var det Théo Mattsson som gjorde Fred, Emil Johansson spelade Oskar, Ester Silfverhjelm gestaltade Elsa medan William Jacobsson Kindahl tog hand om Konrad. Jag kan också förstå att de väldigt rutinerade Peter Krantz och Sylwia Rakowska som tillsammans gör alla vuxenroller, skapar den trygghet som ger barnen den råg i ryggen som tar död på eventuell nervositet. Lyset och Kungsteatern är en fin plantskola för de barn och ungdomar som vill spela teater eller på andra sätt tillhöra ett teatersällskap.
Så, missa nu inte chansen att få uppleva den här finstämda föreställningen. Ta en paus i julbaket, knäckkokningen och julklappsinslagningen och bege dig till Kungsteatern. Föreställningar ges ända till sista januari. Å du, går du på en av helgföreställningarna så löser du givetvis en biljett till teaterkaféet, inmundigar en julmacka och lyssnar på de fältartister som bjuder på välkända örhängen från krigets 40-tal. Det går fint att också tralla med en smula.
Björn Reimers
frilansskribent
Diskussion