Göran och jag på Diskusgatan
Krönika lördag, januari 3rd, 2026
Kamraterna Magnus och Göran på Diskusgatan i Köping.
Göran bodde på nummer tre och jag på nummer tio. Kvarteret som hette Diskusgatan var vårt universum. När Göran kom ut gjorde han ett speciellt ljud. Som ett stridsrop eller en fågel så att jag skulle höra. Själv brukade jag cirkla runt på cykeln utanför hans hus. Jag vågade inte ringa på. Vi lekte i skogsdungen och vid groparna för fjärrvärmen. Vi spelade fotboll och hockey. Görans syster Peggy var med ibland.
Cykeln som jag sitter på köpte pappa och jag på B&W i Örebro. Vill du ha sadel eller limpa? frågade han när vi bastade. Limpa svarade jag.
Göran och jag hittade en kniv som vi gömde. Det fanns en läcka längre ner på Diskusgatan. Hans mamma tog kniven. Det var äventyren med Göran som jag skulle sakna när jag började skolan. Jag visste redan då att friheten var slut. Jag kände en sorg.
Vi gick i olika klasser och tappade kontakten. Görans äldsta syster, Jane, var ihop med sångaren i J Hex som blev mina idoler i åttan. Jag var hemma hos Göran på Nygård, när han och pappan flyttat dit, och köpte J Hex singel ”Catcher in the Rye”. Trots att det var fullt när Stockholms Negrer och Freddie Wadling spelade under invigningen av Smedjan släppte Jane in mig. När sångaren i Stockholms Negrer uppmanade publiken att kasta pengar under låten ”Ge mig mera pengar” fick jag ett mynt i huvudet.
Många år senare arbetade Göran och jag på samma företag. Vi gick förbi varann i trappan. Vi tillhörde olika avdelningar. Jag tänker på det ibland. Jag borde sagt hej och frågat hur det var.
Magnus Gustafson
Diskussion