CD: Pianomusik av Florent Schmitt

Inlagd av Sten Wistrand Recension, Skivor tisdag, april 26th, 2011

Florent Schmitt: Piano Music (Ombres; Mirages; La tragédie de Salomé) (Naxos).  Speltid: 76’56.
Vincent Larderet (piano)

–

Nej, Florent Schmitt är inte påfallande känd i Sverige. Men under sitt långa liv (1870–1958) hann han komponera åtskilligt inom olika genrer. Här kan vi höra en del av hans verk för piano. Ombres (Skuggor) består av tre satser, skrevs 1912–1917 och har rimligen haft Maurice Ravel som inspirationskälla, inte minst hans Gaspard de la nuit. Sämre förebilder kan man ha. Och även om Ravel är i en klass för sig skall man inte tro att Schmitt bara åstadkommit en blek kopia. Hans verk står på egna ben och är helt enkelt strålande bra pianomusik, full av franska klanger och suggestiv atmosfär. I Mirages (Hägringar) faller Schmitt mer tillbaka på Debussy (första stycket) och Liszt (det andra) medan den drygt halvtimmeslånga La tragédie de Salomé börjar som Ravel och slutar som Charles Alkan. Nu undrar ni kanske om Florent Schmitt är en kameleont utan egen musikalisk identitet, men riktigt så ska ni inte ta det. Man kan säga att han har ett brett spektrum och därför kommer att påminna om än den ena, än den andra … Mästerverket på den här cd:n är hur som helst Ombres, och överlag tycks Schmitt vara som bäst när han rör sig i ungefär samma vatten som Ravel .

Jag har inte hört dessa verk tidigare och har ingen tidigare inspelning att jämföra med. En koll på de större internationella skivbutikerna på nätet visar också att konkurrensen är näst intill obefintlig. Det gör naturligtvis denna utgåva desto mer angelägen. Jag kan visserligen nyfiket undra hur pianister som Jean-Yves Thibaudet och Jean-Efflam Bavouzet skulle hantera dessa verk (och kanske Marc-André Hamelin i Salomé). Men Vincent Larderet gör hur som helst ett mycket övertygande intryck. Så är man det minsta intresserad av fransk pianomusik bör man absolut låna denna cd sitt öra.

__________

Sten Wistrand tillhör Kulturdelens redaktion.