DVD: Sarahs nyckel
Film, Recension, Videohyllan torsdag, juli 14th, 2011Titel: Sarahs nyckel
Drama, original 2010, Belgien
Distributör: SF Film
Regi: Gilles Paquet-Brenner
På DVD juli-2011
Längd: 1 tim 46 min
Skådespelare: Kristin Scott Thomas, Mélusine Mayance, Niels Arestrup, Michel Duchaussoy m.fl.
— — —
Sarahs nyckel är baserad på författaren Titiana de Rosnays bästsäljande roman med samma namn. Jag har inte läst boken, så en jämförelse bok/film lämnar jag därhän. Filmen är en historia med två tidsplan, Andra världskriget och nutiden, och utspelar sig i Frankrike och i USA.
Filmen börjar i Paris under Andra världskriget. Den judiska flickan Sarah leker med sin lillebror när den franska polisen bankar på dörren. De ska hämta Sarahs familj till den stora hopsamlingen av judar, kallad Vel´d´Hiv. Sarah finner sig snabbt och gömmer sin bror i en garderob, låser dörren och stoppar nyckeln i fickan, i tron att de strax ska var hemma igen. Snart förstår hon att så inte är fallet, och hon förs längre och längre ifrån lägenheten, skiljs från sina föräldrar och blir alltmer desperat. Hon måste till varje pris ta sig hem för att släppa ut sin bror, vilket inte visar sig vara det lättaste, och när hon väl når fram är det alldeles för sent.
Många år senare, inför årsdagen av Vel´d´Hiv, får journalisten Julia Jarmond i uppdrag att skriva en artikel om den svarta dagen i Frankrikes historia. Ovetande om vart det ska föra henne tar hon sig an uppgiften med stort engagemang, samtidigt som hon försöker hålla ihop sin egen familj, och snart visar det sig att det finns en koppling mellan hennes eget liv och de judiska familjernas öden. Det är dock inte alla som vill att det förflutna ska komma i dagen, att hemligheter ska avslöjas och att sår ska rivas upp.
Filmen handlar om svårigheterna att springa ifrån sin egen historia, som för eller senare kommer ikapp en, och vikten av att göra upp med det förflutna för att kunna gå vidare. Ett genomgående tema är relationen mellan föräldrar och barn och hur de vuxnas hemligheter påverkar barnens liv.
Sarahs nycklar hade vunnit på fördjupade personskildringar. Som det är nu glider filmens personer genom både hemska och svåra händelser, vilka det finns gott om, utan att låta publiken få ta del av deras innersta känslor och upplevelser. Det känns för tillrättalagt för att engagera mig på ett djupare plan. Ändå måste jag säga att jag tycker om filmen. Den visar upp en hjälpsamhet och en kärlek och omsorg mellan människorna som får mig att bli varm inombords. Då må filmen som helhet vara förlåten.
— — —
Agneta Hagerud är litteraturvetare och lärare