Hem » Recension, Skönlitteratur » Roman: Dagbok i kilskrift

Roman: Dagbok i kilskrift

Dagbok i kilskrift

Kader Abdolah

Översättare Ingrid Wikén Bonde

Norstedts 316 s

Utkommer 5 september 2011

Djupt inne i Saffransberget finns en grotta där den första persiska kungen Cyrus lät mejsla in en text i kilskrift som ingen ännu har lyckats tyda till fullo. Dit för Kazem Khan sin unge dövstumme systerson Agha Akbar och ber honom att kopiera alla kilskrifttecken i sin anteckningsbok. Därefter uppmanar han Agha Akbar att använda tecknen till att skriva ner sina tankar. Akbar gör som han blir tillsagd. Många år senare frågar Akbars sextonårige son Ismaiel varför Kazem Khan inte lärde Akbar att skriva de 32 persiska tecknen, men Kazem slår ifrån sig med att inte många i de avlägsna byarna behövde skriva på den tiden och att han inte visste hur han skulle lära ut alfabetet till en dövstum. Efter Agha Akbars död försöker Ismaiel, nu i exil i Nederländerna, att tyda faderns dagbok skriven med en hemmagjord kilskrift.

Agha Akbars mamma var sighe (icke officiell bihustru) åt fursten som bodde i ett slott på Saffransberget. Hon födde sju barn åt honom, det sista var Agha Akbar och den ende som var dövstum. Mamman hittade på ett teckenspråk, som hon och familjen använde för att kommunicera med Agha Akbar. Mor och son stod mycket nära varandra och han sörjde djupt när hon dog. Då var han tio år. Därefter togs han om hand av sin morbror Kazem Khan, som var en fri man och poet.

År 1921 kom Riza Khan till makten genom en statskupp. Han betraktade sig som den första kungen i det nya kungariket Pahlavi – och hans son Muhammad Reza Khan skulle bli den sista shahen av Iran. Riza Khan ville modernisera Iran, förse alla människor med id-kort, få kvinnorna att lägga av sina chador och bygga järnväg genom hela landet, ända bort mot gränsen till Sovjetunionen, där Saffransberget ligger. När man ska spränga för järnvägen hotas grottan med kilskriftsinskriptionen och Riza Khan måste komma och inspektera. Eftersom man inte vågar spränga bort berget får Agha Akbar och tio andra starka unga män hacka bort det. För det belönas de rikligt och Akbar, som är starkast, blir fotograferad tillsammans med Riza Khan.

Agha Akbar blir så småningom en skicklig mattrestauratör, han gifter sig, får sonen Ismaiel och tre döttrar, alla friska och hörande.

Romanen handlar om Agha Akbars liv och symbiosen mellan honom och hans son Ismaiel. Ismaiel tror att han är oumbärlig för sin far, men när de tvingas gå skilda vägar upptäcker han att han är minst lika beroende av sin far som fadern av honom. Agha Akbar är en intelligent och tänkande människa men utan utbildning och med ett begränsat språk som gör det svårare för honom att förstå abstrakta begrepp som politik och kärlek.

Romanen handlar också om Persiens, sedermera Irans, politiska utveckling, alltifrån Riza Khan till Khomeini. ”De största förändringarna i Akbars liv är ju ingenting annat än följden av de genomgripande förändringarna i landets politiska agenda”, skriver Kader Abdolah.

Slutligen handlar romanen också om avsked och ett liv i exil. Det går ett stråk av sorg genom hela boken, men där finns också många drastiskt humoristiska episoder.

Författaren Kader Abdolah har många likheter med Ismaiel. De har båda studerat fysik på universitetet i Iran, varit aktiva i den underjordiska vänsterrörelsen och flytt till Nederländerna, där de blivit författare som skriver på nederländska. Kader Abdolah heter egentligen Hossein Sadjadi Ghaemmaghami Farahani och har valt sin författarpseudonym efter två aktivistvänner som har dödats av shahen respektive Khomeini. Detta är Kader Abdolahs tredje roman som finns på svenska. Han har ett mycket vackert, renskalat språk och romanen har förtjänstfullt översatts till svenska av Ingrid Wikén Bonde.

Maria Larsson är frilansskribent och f.d. bokmässearrangör

Share

3 Kommentarer för “Roman: Dagbok i kilskrift”

  1. Måna N. Berger

    Det här låter som en mycket intressant bok!

  2. Gunnar Norrman

    Spännande! Men jag har inte sett den i någon bokhandel än. Jag har nyligen läst boken ”Brobyggarna” av Jan Guillou, som j också handlar om järnvägsbyggande i samtidsutveckling i Europa och Tyska Östafrika, dagens Tanzania. Jag tror avgjort att ”Dagbok i kilskrift” är en bättre bok. Guillou känns lite fyrkantig idag…..

  3. Maria Larsson

    Dagbok i kilskrift är verkligen en intressant och spännande bok! Författaren presenterades som succéförfattare i Babel. Där sa han att romanen handlar om honom och hans familj, men naturligtvis sa han inte något om hur många procent som är ”sanning”…

Lämna ett svar

Okonstmuseet

  • Veikko Aaltona – hötorgskonstens kung

    Äntligen! Långt efter att jag egentligen slutat samla på okonst […]

    Share
  • Merchandise

    Merchandise är ett engelskt ord som rätt och slätt betyder […]

    Share
  • Troféer och priser

    Troféer och priser har funnits länge. De är symboler för […]

    Share
  • Mat

    Alla livsmedel används inte till att äta. Det finns mat […]

    Share
  • Djurdelar

    Det förekommer djurdelar inom konsten. Det är inte bara Damien […]

    Share

Blå Kalender

Kulturbloggen

© 2024 Kulturdelen. All Rights Reserved. Logga in - Designed, developed and maintained by TypeTree