Att gå på Bio Roxy är som att komma hem
Kulturbloggen måndag, februari 27th, 2012En lördagskväll på Bio Roxy, med en bra film på duken – vad kan man mer begära? Att gå på Roxy är som att komma hem. Redan i biljettluckan möts jag av ett igenkännande leende och ett smittsam personligt tilltal. Väl inne i salongen nickar jag åt höger och vänster, eftersom vi är många som återkommer, och ett och annat skratt hörs. Vi känner igen varandra och utbyter gärna några ord innan filmen börjar.
Sen kommer biografvärden fram, säger några inledande ord om filmen som ska visas – i det här fallet två filmer, eftersom en kortfilm inleder – och önskar alla välkomna och hoppas att vi ska få en angenäm filmupplevelse. Vi känner oss uppmärksammade och det är trevligt att mötas under sådana former.
Efter filmen följs vi åt och stannar gärna utanför biografen och diskuterar. Hur var det nu med flickan från Vilnius – vad hände med henne? Och slutet då – pekade det framåt, eller gick det åt skogen med alltihop? Vilken film! Kanske är vi tagna eller också är vi skeptiska, men hur det än är så har vi fått en upplevelse att samlas runt. Ibland fortsätter vi diskussionen över ett glas och fångar in andra i samma diskussion, eller också fortsätter samtalen hemma vid köksbordet i den sena timman.
Som sagt, att gå på Bio Roxy är som att komma hem!
— — —
Agneta Hagerud, recensent på Kulturdelen
