Bio: En gång om året

Inlagd av Agneta Hagerud Bioaktuellt, Film, Recension söndag, maj 19th, 2013

En gång om året
Regi, manus: Gorki Glaser-Müller
Sverige, 2013
I rollerna: Gunilla Röör, Michalis Koutsogiannakis m.fl.
1 tim, 20 min
Från 15 år
Visas på Bio Roxy nu.

— — —

Det finns en viss glädje i att smyga in i en mörk biosalong en somrig kväll och vara med om något drabbande. Så var det definitivt med En gång om året, Gorki Glaser-Müllers debutfilm, som jag såg häromkvällen. Den utspelar sig under en kort tid, en dag till nästa morgon med tillbakablickar på tidigare händelser, där enbart de två huvudpersonerna är med. I några återblickar på när de var riktigt unga och träffades spelas rollerna av yngre skådespelare.

Ramen för berättelsen är enkel: Maria och Mikael har sedan 30 år tillbaka haft en pakt. Den innebär att de träffas enbart en gång om året i syfte att hålla liv vid sin passion och sin åtrå till varandra. Under tiden har de levt vanliga liv, bildat familj på var sitt håll, arbetat och skaffat barn.  Deras förhållande har varit hemligt och de har träffats på diverse hotellrum för att prata, älska och sova tillsammans och sen skiljas på morgonen med ett nytt datum bestämt och ett löfte om att återigen dyka upp.  Det är den skenbart enkla historien, men självklart har det hänt saker under tiden som påverkat deras förhållande till varandra, både inifrån dem själva och utifrån.

När de nu träffas igen och blivit medelålders har de ovetande om varandra varsitt syfte med mötet. Mikael har hunnit skilja sig sen sist och har helt nya planer för sitt liv och Maria, som träffat en yngre man, vill förverkliga sina egna drömmar. Det leder till att deras möte blir något helt annat än vad de tänkt sig. När de dragit för gardinerna för omvärlden på hotellrummet tränger sig verkligheten ändå på. Minnen bestående av besvikelser och förväntningar dem emellan kommer upp och skärskådas, och nya perspektiv och erfarenheter bidrar till att deras kväll och natt blir fylld av reflektion och sanningssägande och rädsla inför det nya. När morgonen gryr är timmen slagen för ställningstagande för dem båda.

En gång om året är en smärtsam film, där fotot utgörs av en närgången och delvis skakig kamera och där den illustrerande musiken får en lagom plats utan att bidra med för mycket. De båda skådespelarna Gunilla Röör och Michalis Koutsogiannakis spelar inkännande, där nyanserna i deras kroppar och själar samspelar. Det är på samma gång mycket fysiskt och verbalt analytiskt. Det är befriande och vackert att se äldre skådespelare med deras på samma gång mogna och trevande tolkningar, precis som livet gör oss. Särskilt vill jag framhålla Gunilla Röör, vars ansikte speglar varje glädje och vånda i hennes inre med en intensiv lyskraft.

En gång om året handlar om tvånget att följa sin egen väg och göra val i livet, för att vara sann mot sig själv, trots att det kostar på och får konsekvenser. Det är den stora styrkan med filmen, att den så naket och öppet visar varje delmoment, varje förhoppning och vånda inför svåra beslut. Att det spretar lite ibland stör mig inte alls. Det är trots allt en debutfilm. Det är varsamt och vuxet skildrat. Maria och Mikael kommer inte undan det de måste igenom, lika lite som det går att komma undan valen i ens eget liv. Det gör att känslan som följer i filmens spår blir både befriande och smärtsam på samma gång.

En gång om året rekommenderas å det varmaste till den som befinner sig mitt i livet och som fortfarande funderar över dess innehåll.

— — —

 

Agneta Hagerud är litteraturvetare och lärare.