Konsert: Shai Maestro Trio
Konserter, Recension tisdag, oktober 22nd, 2013Shai Maestro Trio
Shai Maestro (piano), Jorge Roeder (kontrabas) och Ziv Ravitz (trummor)
Konsertsalen, Musikhögskolan i Örebro den 21 oktober 2013
Betyg:
Om man spelar piano och heter Maestro vill det till att man levererar. Och jo, Shai Maestro levererar. Med råge. Det gör även hans två kumpaner, basisten Jorge Roeder och trummisen Ziv Ravitz. I måndags bjöd de på två timmar högklassig modern jazz som togs emot med ovationer av publiken.
Shai Maestro Trio är en ung men redan välrenommerad ensemble vars speciella stil och sound alltmer profilerades fram under kvällen. Man inledde med ett nummer där var och en i tur och ordning – piano, bas, trummor – fick presentera sig. Maestro själv visade här drag av Keith Jarrett medan Roeder lät stråken skicka en diskret hälsning till Piazzolla – och Ravitz demonstrerade sin förkärlek för rim shots och andra effekter. Under kvällen framstod han också som något av jokern i leken, en trickster full av infall. I den efterföljande ”Cinema G” fick piano och bas bära upp den lugna rytmen och mjuka melodin medan slagverket lekfullt tog ut svängarna.
Trion låter gärna låtarna ta tid på sig och växa i intensitet och styrka och dessutom ta rätt oväntade vägar, vika av, trixa runt – innan de återvänder till huvudspåret för att avslutas med ett eftertänksamt tankstreck eller ett plötsligt utropstecken. Ett stilla vemod á la Eleni Karaindrou kan följas av knyckigt excentriska rytmer med humoristiska och nästan vitsiga inslag. Ibland Ravitz på sig ungefär samma roll virveltrumman i Carl Nielsens 5:e symfoni och blir den som trilskas och bråkar i stället för att rytmiskt hålla samman. För stadgan och tyngden står i stället Roeder med sin bas – vilket inte hindrar att även han ibland får fladdra iväg över strängarna. Desto större blir effekten när trion samlar sig till en homogen och målmedveten rytm som drivs upp tills tryckmätaren slår i taket – som i det avslutande extranumret. Dessförinnan hade Shai Maestro också fått visa upp sig som mer klassiskt skolad pianist i ett rytmiskt raffinerat solostycke i form av bulgarisk folkmusik i en pianosättning à la manière de Manuel de Falla.
Shai Maestro Trio må vara i början av sin karriär, men de har redan hittat fram till helt eget och spännande uttryck. Och de är samspelta som hade de känt varandra hur länge som helst. Den här trion vill jag absolut höra mer av av. So please play, Maestro, play!
__________
Sten Wistrand ingår i Kulturdelens redaktion
