Hem » Debatt » Samverkansmodellen: Hur värderas konsten i samhället?

Samverkansmodellen: Hur värderas konsten i samhället?

Hur värderas de som arbetar med konst – och hur avspeglar det sig i deras levnadsvillkor? Begreppsverkstan i Göteborg har undersökt hur mycket som avsätts varje år till kultur – och hur många procent som hamnar hos dem som skapar kulturen.

Stat, landsting och kommun satsar många miljarder varje år på kultur. Kulturdepartementet avsatte 2011 6 700 000 kronor till kultur. Hur de fördelades visar vidstående översikt.

Ett exempel på hur pengarna kommer till användning är Kulturbryggan, en kommitté som ska ge bidrag till gränsöverskridande projekt som har svårt att få plats inom existerande myndigheters ramar. Kulturbryggan hade år 2011 att fördela en summa på 24 399 469 kronor. Av det gick till bild och formkonstnärer 4 823 000 kronor.

Statens Konstråd är en myndighet, som ska utgöra en samarbetspartner för konstnärliga gestaltningsprojekt, och alltså inte är en bidragsgivande myndighet. Statens Konstråd har ett årligt anslag på 33 100 000 kronor och ett årligt administrativt driftsanslag på 7 900 000 kronor.

Konstnärsnämnden, Kammarkollegiet och Iaspis är ytterligare tre myndigheter som har att fördela medlen. Konstnärsnämndens budget för 2012 var sammanlagt 331 954 000 kronor år 2012 för bidrag och ersättningar till konstnärer. De hade också ett förvaltningsbidrag på 18 236 000 kronor.

Av Konstnärsnämndens budget på 331 954 000 kronor utgick 130 388 000 kronor till ersättningar och bidrag till konstnärer, 73 875 000 gick till visningsersättningar, 8 550 000 till bidrag till bild- och formkonstnärer, 14 671 000 till långtidsstipendier och 10 528 000 till bild och formkonstnärer.

Kammarkollegiet förvaltar för Konstnärsnämndens räkning 201 566 000 kronor, varav 35 063 000 går till BUS, (ersättning för visning av konst, illustration och fotografi i SVT/UR/TV4) och omkring 5 000 000 till inkomstgarantier inom bild och form. Exakta siffror för inkomstgarantierna var inte tillgängliga.

Av Iaspis (International Artists Studio Program i Sweden) kanslikostnader på 6 804 000 kronor tas ungefär hälften från Iaspis visningsersättning på sammanlagt 18 928 000 kronor och hälften från Konstnärsnämndens förvaltningsanslag.

Statens Kulturråd har ett anslag på dryga 2 miljarder kronor, vara v 551 600 000 är bidrag till regionerna enligt Kultursamverkansmodellen. Skapande skola har också ett stort anslag från Statens Kulturråd, 151 624 000 kronor. Utvecklingsbidrag söks av främst regionala museer för tillfälliga utställningsprojekt, men också musikinstitutioner och teatrar. Av totalt 8 750 000 kronor går i storleksordningen 10 procent till bild och form.

Aktörssamverkans 7 429 000 kronor är till för att skapa relationer mellan svenska och internationella aktörer inom kulturområdet. Tio procent av detta går till bild och form.

Här finns också mobilitetsstöd, som är ett bidrag för föreställningar, turnéer eller utställningar utomlands och söks av musiker, danskompanier, filmare, teatergrupper och bild och form-organisationer. Mindre än 10 procent går till bild och form av de 4 652 000 kronorna.

Research: Olle Nicklasson, Text: Eva Lidén

 

Share

Lämna ett svar

Okonstmuseet

  • Veikko Aaltona – hötorgskonstens kung

    Äntligen! Långt efter att jag egentligen slutat samla på okonst […]

    Share
  • Merchandise

    Merchandise är ett engelskt ord som rätt och slätt betyder […]

    Share
  • Troféer och priser

    Troféer och priser har funnits länge. De är symboler för […]

    Share
  • Mat

    Alla livsmedel används inte till att äta. Det finns mat […]

    Share
  • Djurdelar

    Det förekommer djurdelar inom konsten. Det är inte bara Damien […]

    Share

Blå Kalender

Kulturbloggen

© 2024 Kulturdelen. All Rights Reserved. Logga in - Designed, developed and maintained by TypeTree