Regionens kulturplan: Barns rätt till kultur är en prioriterad fråga i den nationella kulturpolitiken

Inlagd av Kulturdelen Debatt torsdag, december 11th, 2014

Peter Ekström vill ha tydliga svar på det rationella i att göra kultursatsningar på barn. Han tycker jag uttrycker mig vagt när jag skriver att ”…en professionell scenkonstföreställning öppnat för identifikation och förståelse för andra människor ,öppnat för att kunna se sig själv i ett större sammanhang”. Kanske Kulturrådet på sin hemsida (kur.se) och fliken Om kulturrådet kan ge en bättre bild. Där finns dokumentet Strategi för arbetet med kultur för barn och unga. Några citat ur texterna:

”- Barn och ungas rätt till kultur är en prioriterad fråga i den nationella kulturpolitiken. Därför har Statens Kulturråd antagit en särskild strategi för att säkerställa att myndighetens arbete med kultur för barn och unga bedrivs strukturerat, målinriktat och långsiktigt. Strategin gäller från den 1 januari 2013 t.o.m. den 31 december 2015 och ska därefter revideras. Målen i strategin ska brytas ner i uppföljningsbara aktiviteter som inkluderas i myndighetens verksamhetsplanering och följs upp årligen. Några motiveringar för strategins betydelse lyder så här: Att få tillägna sig olika estetiska språk bidrar till barns och ungas sociala, intellektuella och emotionella utveckling. Bland utgångspunkterna för strategin står: FN:s barnkonvention stadgar att barn upp till 18 år har rätt att ta del av konst och kultur och att uttrycka sig i konstnärlig form.”

Jag menar att denna tydliga strategi redan satt spår. Den positiva statistik som finns när det gäller barns tillgång till professionell kultur redovisas i rapporterna jag hänvisat till. Myndigheten för kulturanalys (MYKA) skulle förstås därutöver kunna få ett speciellt utvärderingsuppdrag.  Det känns tryggt att hela strategin skall slututvärderas och revideras efter 2015. Jag vill ändå hålla fast vid att upplevelsen och dess betydelse är svår att mäta. Den är alltid i viss mån subjektiv. Själv kan jag än i dag återuppleva min fascination av Spöket på Canterville av Oscar Wilde. Genom Riksteaterns försorg fick jag som tioåring i Karlstad detta första möte med en stor författare och professionell teater. Sedan dess har kulturupplevelser blivit en viktig grund i upplevelsen av livskvalité.

Peter Ekström vill också gå till botten med de administrativa kostnaderna för kulturen. När det gäller kostnaderna för landstingets kulturenhet är det lätt att kontakta ekonomer på landstingets ledningskansli för att få bekräftelse. När det gäller sambandet mellan producent/konsulentverksamhet och själva verksamheten de producerar menar jag att det finns ett nära samband mellan dem. De är kommunicerande kärl. Utan konsulenter som producerar skulle inte många verksamheter alls komma till stånd. Så ser också stat och kommun på det eftersom dessa kostnader finns inräknade i de flesta verksamhetsbidrag inom offentlig bidragsgivning, inklusive samverkansmodellen.

Det PE kallar kulturgaranti ligger inte bara i tiden. I de strategier som jag hänvisade till inledningsvis har Kulturrådet som uppgift att tillgodose att barns och ungas rätt tillvaratas. Men det kommer att kräva ökade resurser och att nya kommunala och statliga beslut fattas. Alla förstår att det inte sker över en natt. På vägen mot alla barns rätt till kultur i Sverige tycker jag, att minst en högtstående kvalitativ kulturupplevelse inom musik, bild, teater och dans under sin skoltid – och det på varje stadium – vore ett oerhört framsteg!

—

Börje Ström (FP), 2:v ordf Kultur och Medborgarnämnden Örebro, Styrelseledamot Länsmusiken i Örebro AB