Hem » Resor » Norge: Oslo

Norge: Oslo

Astrid Fearnley-museet

Astrid Fearnley-museet

Det finns många goda anledningar att besöka Oslo; en allt viktigare anledning är att stans konstliv på senare år blivit allt mer spännande. Och den norska huvudstadens satsningar på konstområdet torde vara svårslagbara: just nu byggs både ett jättelikt nytt statligt konstmuseum och ett mer än dubbelt så stort Munch-museum. När dessa båda karaktärsbyggnader om cirka fyra år står färdiga, kan Oslo bli en av Nordeuropas mest spännande konststäder!

Så här tillbringade jag några intensiva konstdagar i Oslo nu under försommaren. Först en runda på Nasjonalgalleriet – där i synnerhet de permanenta samlingarna av nationalromantik och impressionism är av hög internationell klass. En av separatutställningarna belyste nationalromantik och symbolism i Norge respektive Finland. Telemark respektive Kalevala och Karelen var för dessa länder vad Siljansbygden var för Sverige: ett slags ”helig mark” som manades fram som viktiga delar i den nationella våg som då genomsköljde inte bara de unga grannländerna utan också gamla stormakten Sverige.

Jag fortsatte ner till hamnen, satt på en solstol ute på en pir och njöt av vattenljud, sol och frisk luft – samt räkor; fångade tidigt om morgonen ute vid Oslofjordens mynning: tre timmar sydvart enligt skepparen. Jag passade också på att se det enorma byggområdet väster om Rådhuset – ungefär vid gamla Vestbanestasjonen – och där man nu rivit ett helt kvarter för att påbörja bygget av det nya Nasjonalgalleriet, som beräknas vara klart 2019. Utställningsytan kommer att bli dubbelt så stor som i nuvarande Nasjonalgalleriet (vars framtida öde ännu är oklart). Det nya museet kommer att inkludera flera av de museer som i dag administreras av Nasjonalgalleriet men har egna lokaler runtom i stan, såsom Kunstindustrimuseum och arkitekturmuseet.

En av årets största konsthändelser i Norge är den stora dialogutställningen Edvard Munch/Vincent van Gogh – som kommer att pågå fram till den 6 september och sedan fortsätta till van Gogh-museet i Amsterdam.

Munchmuseet (invigt 1963), presenterar denna jätteutställning med de två profiler som på 1880-talet banade väg för expressionism och symbolism. Utställningen har tillkommit efter ett långvarigt förarbete mellan Munchmuseet och van Gogh-museet i Amsterdam. Munch och van Gogh vistades båda i Paris under 1880-talet.

Magne Bruteig på Munchmuseet konstaterar: ”Paris var extremt viktigt för dem båda. Efter att ha flyttat till Paris utvecklades de båda till de konstnärer vi idag känner dem som. De fångade upp varje ny konstnärlig trend som dök upp i stan, de provade nya tekniker och lånade från andra vad de behövde. Både impressionism och postimpressionism fanns vid denna tid. Och Paul Gauguin var viktig för dem.” Det finns stora olikheter mellan dessa konstnärer, men här har man koncentrerat sig på likheterna. Likheter i motiv, teknik, färgval osv. mellan Munch och van Gogh framhävs genom att man parallellhängt utvalda verk av respektive konstnär.

Satsningen på Munch och van Gogh ska bli inledningen på en hel serie ”dialogutställningar”; i höst blir det Munch versus Gustav Vigeland

Även Munchmuseet ska alltså få nya lokaler. Intill det spektakulära operahuset i östra hamnområdet, alldeles vid vattnet och nära centralstationen, byggs nu ett nytt Munch-museum – som kommer att bli ett konstverk i stål och glas och som kommer att inrymma fyra gånger så stor utställningsyta som det nuvarande museet, som invigdes 1963. Det nya Munchmuseet (en jättelik satsning av Oslo kommun) kommer att satsa på även modern samtidskonst.

En av de unga oslokonstnärer jag träffar beskriver Munchs oerhörda betydelse som inspirationskälla. Arvet är onekligen enormt. Munch donerade 1940 hela sin konstnärliga kvarlåtenskap till Oslo stad; den består av bl.a. 1 100 målningar, 3000 teckningar, 18 000 grafiska verk, skissböcker, brev, mängder av texter… Det finns ännu mängder av Munch-skisser som hittills aldrig ställts ut.

Jag åker upp till Ekebergsrestaurangen, från 1929, byggd i stilren funkis, med omgivande skulpturpark. Härifrån har man en fantastisk utsikt över både Oslo och fjorden utanför. I närheten av restaurangen, på Ekebergsveien, gick Munch tillsammans med några vänner: det var där som han plötsligt ”kände som ett skri” genom tillvaron. Andra gånger sa han att han bokstavligen HÖRT ett skri i naturen.

Några timmar senare befinner jag mig i Ekely, den egendom som Munch köpte 1916 och som blev hans

Ung konst i Munchs ateljé.

Ung konst i Munchs ateljé.

bostad fram till hans död, 1944. Han trivdes i den lantliga omgivningen, med panoramautsikt över stan, och fann många av sina motiv häromkring. Huvudbyggnaden, en schweizervilla, revs på 60-talet, typiskt nog. Edvard Munchs studio i Ekely, byggd 1929, samma år som Ekebergsrestaurangen, är sommartid öppen för allmänheten. I en del av utrymmena brukar unga konstnärer arbeta.

Ett av Nordens häftigaste museer med samtidskonst är privatägda Astrid Fearnley-museet, längst ut på Bryggen. Byggnaden, ritad av italienaren Renzo Piano, har en djärv arkitektur, faktiskt lite i stil med likaledes privatägda Artipelag strax utanför Stockholm. Här finns mängder av spännande både norsk och internationell samtidskonst; däribland verk av Francis Bacon, Andy Warhol, Anselm Kiefer och Cindy Sherman.

Ett annat spännande konstmuseum är Stenersenmuseet, som baseras på tre privata konstsamlingar donerade till Oslo kommun; däribland Rolf E Stenersens samling – nästan i klass med Ernst Thiels samling på Thielska i Stockholm. Stenersenmuseet visar även utställningar med norsk och internationell konst. I sommar domineras de stora lokalerna av Guttorm Guttormsgaards samlingar (Guttormsgaard, född 1938, har varit professor i grafik på konsthögskolan i Oslo). här.

”Museet for samtidskonst”, inrymt i ett väldigt f.d. bankpalats, visar fantastiska installationer och konstverk, och är ytterligare ett av flera självklara mål för den konstintresserade. Jag vill också påminna om Gustav Vigelands yngre bror Emanuel Vigeland, vars fantastiska glasmålningar kan ses i en liten kyrka uppåt Holmenkollen – som dock hålls öppen endast under ett fåtal timmar om helgerna. Emanuel Vigeland, starkt påverkad av italiensk ungrenässans, har hamnat i skuggan av sin kände bror men är definitivt värd att uppmärksammas.

Värt att uppmärksammas är också Europas största litteraturhus: ”Litteraturhuset” i nordvästra delen av slottsparken: ett fantastiskt ställe för alla litteraturintresserade, som på fyra våningar inrymmer alltifrån läsbar, restaurang/kafé, Norsk forfattercentrum, författarlägenheter osv. Här anordnas mängder av uppläsningar, debatter, konserter och mycket annat. Läs mer på www.litteraturhuset.no. En av stans bästa bokhandlare, Norli, nära Nasjonalgalleriet, ligger för övrigt i närheten.

Operahuset i Oslo: en arkitektonisk uppenbarelse… Som ett snövitt fjäll… (som man dessutom – bokstavligt talat – kan bestiga). Passande nog hette arkitektbyrån Snöhetta… Jag såg La traviata i en rätt modern uppsättning, signerad Tatjana Gürbacha – som framställer Violetta mindre som ett offer för tidens dubbelmoral utan snarare mer – som för att påminna om sexradikala feministiska boken The ethical slut – en kvinna som medvetet tar för sig och utan skuld lever lika oförbehållslöst som de män som frekventerar bordellerna. I denna uppsättning presenteras en kvinna som – enligt regissören själv i programbladet – ser kärlighet som ”en farlig lyx, som man inte kan ha råd med, eftersom den kan göra en svag och sårbar” (Det kunde lika gärna ha sagts av huvudpersonen i von Triers Nymphomaniac… ). Violetta, som finner sig leva ”i en öken av människor” (Paris), gjordes här av ryskan Kristina Mkhityrian: snyggt men aningen teatralt. Som Alfredo medverkade den utomordentlige amerikanske tenoren Evan Bowers. Operaorkestern är av mycket hög klass. Denna kväll imponerades jag särskilt av den alldeles enastående begåvade konsertmästaren: Camilla Kjöll.

Hotelltips? Continental intill Nasjonaltheatret rekommenderas starkt – och kvällstid kan man äta middag på tillhörande Theatercaféen; en av Skandinaviens vackraste jugendrestauranger och med en lång historia som samlingsplats för intellektuella och konstnärer. Fram till nyligen spelade ett stråkkapell uppe på den lilla balkongen, men denna tradition (förr var det vanligt att finare restauranger hade egna musikensembler) har nu fått stryka på foten då det familjeägda etablissemanget uttalat att man ”vill ha en förändring” (dock bjuds pianomusik på lördagar). Ett lite mer rustikt hotell är närbelägna Bondeheimen i byggnadskomplexet ”Böndernes hus” – som härrör från det tidiga 1900-talets norska nationalistiska rörelse – i samma byggnad finns även Det norske teatret (där man spelar på nynorsk), Kaffistova (ett av Oslos äldsta kaféer, från 1901) och en utmärkt hemslöjdsbutik. Bra hotell utmärker även kedjan Thon, som har flera hotell centralt i Oslo, och med ambitionen att satsa på kultur och kulinarisk mat. Den som vill uppleva kulturhistoriskt intressanta klenoder bör heller inte missa Grands café vid Karl Johann och ålderdomliga Stortorgets gjestgiveri. Lägg därtill det kulturhistoriskt intressanta kaféet vid Bankplassen (intill Museet for modern kunst).

Må vara att det med dagens sänkta svenska krona är dyrt att turista i Oslo – men enligt en representant för turistorganisationen Visit Oslo faktiskt ökar antalet besökande svenskar. Majoriteten turister kommer dock från Tyskland.

Förvånande dock att SJ har så svårt att få till bra förbindelser med den norska huvudstan. Visserligen finns direkttåg – men resan är en något skakig upplevelse: bandelen skulle behöva moderniseras. Förvånande är det också att det inte finns servering på dessa turer: allt som fanns att tillgå var en liten kyffig kiosk med minimalt utbud – och efter bara några timmars resa var smörgåsarna slut. Alternativet är flyg – som dessutom ofta är billigare än tåg. (Uppochnervända världen!)

Fotnot: För mer information om Oslo rekommenderas www.visitoslo.com

Björn Gustavsson

 

 

 

 

 

Share

Lämna ett svar

Okonstmuseet

  • Veikko Aaltona – hötorgskonstens kung

    Äntligen! Långt efter att jag egentligen slutat samla på okonst […]

    Share
  • Merchandise

    Merchandise är ett engelskt ord som rätt och slätt betyder […]

    Share
  • Troféer och priser

    Troféer och priser har funnits länge. De är symboler för […]

    Share
  • Mat

    Alla livsmedel används inte till att äta. Det finns mat […]

    Share
  • Djurdelar

    Det förekommer djurdelar inom konsten. Det är inte bara Damien […]

    Share

Blå Kalender

Kulturbloggen

© 2024 Kulturdelen. All Rights Reserved. Logga in - Designed, developed and maintained by TypeTree