Hem » Debatt » Den sargade Värmländska konsten

Den sargade Värmländska konsten

Värmlands museum omorganiserar. Det kan vara bra för en dynamisk organisation att göra det. När man gjorde det för bara några år sedan, försvann museets konstenhet. Den här gången säger man upp bland andra den deltidsanställde curatorn Jörgen Svensson, den ende på museet insatt i samtidskonst. Jörgen Svensson, bland annat internationell konstnär, tidigare konstprofessor på Valands konsthögskola i Göteborg och professor vid Konstakademien Trondheim, får lämna museet och så får även kompetente konstintendenten Bertil Bengtsson. Bengtsson, också deltidsanställd, även han konstnär och dessutom ende kvarvarande på Värmlands Museum som kan museets konstsamling, bestående av omkring 7000 konstobjekt. Bara någon månad tidigare avslutade en annan mycket kunnig konstintendent sin tjänst på egen begäran, för att bli museichef på Rackstadmuseet i Arvika. Kort sagt, konsten är svårt sargad av förluster i Karlstad och Värmland.

I ett brev från Värmlands Konstnärsförbunds styrelse, kritiseras Värmlands Museum för uppsägningsbeslutet. Man får svar av utställningschef Marie Östblom. I detta något motsägelsefulla och svävande svar kan man först läsa att beslutet grundar sig i att man fortsättningsvis kommer att prioritera det s k MU-avtalet, som i korthet betyder att eventuella utställare ska få betalt för jobbet de gör i samband med utställning. Men i samma brev, framgår att man också kommer anställa en ny konstintendent och en konstpedagog på heltid. Tar man då i beaktning att Bengtsson och Svensson erbjudit sig att dela på tidigare konstintendents tjänst, väcks ju frågan – på vilket sätt innebär denna handling en besparing? Värmlands museum gör sig av med två deltidsanställda, men anställer två helt nya personer på heltid. Räkna också in kompetensen Bengtsson och Svensson besitter, inklusive Svenssons nationella och internationella nätverk inom konsten, och Bengtssons genuina kunskaper om det lokala, värmländska konstlivet, i tillägg till hans mycket goda kännedom om museisamlingen – så blir förlusten än större. Att hävda att detta skulle vara en besparing och att curatortjänsten dras in till förmån för MU är något absurt.

Museet får också kritik av Värmlands konstnärsförbund för att inte ha köpt in ett enda verk av en värmländsk konstnär sedan 2012. Man svarar då att museet har ändrat sin policy gällande detta, från att ha köpt ett verk från nästan varje utställning, till att nu göra färre mer genomtänkta köp. Det är nu 2016.

Man får givetvis ha förståelse för bistra tider. Och bistra tider råder alltid inom konst och kultur. Inte minst för konstnärerna. Men en märklig detalj hos just Värmlands Museum är att mitt i besparingarna räknar man antalet chefer till 6 stycken, fördelade på 35 anställda. Uppskattningsvis tre för mycket, enligt verksamma personer inom organisationsfrågar, då man hellre räknar 3,5 chefer på 42 anställda. Men så är Värmlands museum heller inget privat företag.

Hoppet till samtidskonsten stod till Värmlands Museum när de beslöt att införskaffa en curator av den höga klass som Skoghallsbördige Jörgen Svensson innebar. Innan detta genomfördes, lobbades hårt för en kommunal konsthall för samtidskonst i Karlstad. Då satsades istället allt på en enda konstnär, från annan kommun än Karlstad, och nu boende i annan kommun än Karlstad, som gavs ett eget kommunalt finansierat museum. Men under några få år har vi fått smaka lite på hur det kan vara att ha möjligheten att se konst som görs i och för vår tid. Det är tragiskt att det går förlorat igen, för dessvärre finns inget ljus i den tunneln i dagsläget. Man hade tur som fick tag på ett internationellt namn till vårt värmländska lilla museum, till vår lilla värmländska residensstad Karlstad. Har man inte koppling hit är det föga troligt att man väljer en tjänst här, om man har tillgång till ett eget internationellt nätverk i konstvärlden.

På Facebook finns nu sidan ”Rädda konsten i Värmland”, skapad som en reaktion av framförallt Värmlands Museums stegvisa nedmontering av konst i allmänhet och samtidskonst i synnerhet. Där pågår delar av denna diskussion.

Jörgen P Karlsson, konstnär, Karlstad

medlem i Värmlands Konstnärsförbund och KRO (Konstnärernas Riksorganisation)

Share

Lämna ett svar

Okonstmuseet

  • Veikko Aaltona – hötorgskonstens kung

    Äntligen! Långt efter att jag egentligen slutat samla på okonst […]

  • Merchandise

    Merchandise är ett engelskt ord som rätt och slätt betyder […]

  • Troféer och priser

    Troféer och priser har funnits länge. De är symboler för […]

  • Mat

    Alla livsmedel används inte till att äta. Det finns mat […]

  • Djurdelar

    Det förekommer djurdelar inom konsten. Det är inte bara Damien […]

Blå Kalender

  • Lådan

    Jag är född i en trädstam   Av brädorna snickrar […]

  • Regn

    Dagen efter gårdagen Inget mittemellan   Obrukad tid Inklämd Mellan […]

  • Överväxeln

    behåll växeln överväxeln det som blir över på det man […]

Kulturbloggen

  • Film om Cecilia Jansson

    På Stockholms filmfestival blir det världspremiär för dokumentärfilmen Kobbar. En av huvudpersonerna i filmen är konstnären Cecilia Jansson. Filmen är […]

  • Dumheten – fritt och jazzigt vemod nu på skiva

    Redan innan man har hört musiken får pressreleasetexten en att tänka ”här är det några som är lite annorlunda”. I dagens enorma djungel av band som tokpromotar sig själva genom alla fora och medier som finns, är det inte lätt att sticka ut. Men hur man kan inte fastna för ett band som säger att de tycker om att jag är lite dum, inleder sin debutskiva med ett improviserat saxofonparti och dessutom har mage att skippa trummor och bas i sättningen? Kulturdelen träffar Dumhetens saxofonist Erika Lindholm och pratar om att våga vara lite avig.

  • Konstföreläsningar

    På torsdag 8 september kl 18.00 så är det premiär för en ny serie öppna föreläsningar på Örebro Konstskola. Norman […]

Facebook

© 2017 Kulturdelen. All Rights Reserved. Logga in - Designed, developed and maintained by TypeTree