Hem » Krönika » En blick har slocknat

En blick har slocknat

En blick har slocknat. John Berger blev 90 år. Kan man säga att han lärde en generation att se? Ja, han hjälpte i alla fall till.

Berger var författare. Han var en av de som ofta nämnts i Nobelprissammanhang. Han fick många andra priser och han hade varit värd Nobelpriset också. Kanske inte främst för sina romaner och sin poesi men för sina essäer som ofta handlade om konst.

Berger var författare. Men han var människa först. Det är i alla fall mitt intryck. Det var mänskligheten, inte konsten, som kom i första hand för honom. Paradoxalt nog var det kanske just det som gjorde honom till en stor författare.

Hans perspektiv var uttalat marxistiskt. Han var den typiska säregna engelska blandningen av aristokrat och radikal. En sofistikerad intellektuell. Men omdömet om honom bland grannarna i den franska bergsbyn Qincy, där han levde större delen av sitt liv, var att han inte var rädd för att ta i när det behövdes.

Som konstintresserad marxist var han en länk mellan äldre tider och vår tid. Han satt vid den kände marxistiske konstteoretikern Ernst Fischers dödsbädd. Men han försökte också se framåt. Om han möjligen var något dogmatisk i sin ungdom blev han öppnare med åren. Han var tidig med ett feministiskt synsätt och en av de som introducerade Cultural studies.

Berger samarbetade gärna. Han var lik Bertolt Brecht på det sättet fast kanske mer ödmjuk. Han skrev böcker ihop med ett flertal olika medarbetare. Han gjorde film ihop med Alain Tanner (Jonas som blir 25 år 2000). Sitt stora genombrott fick han med den revolutionerande BBC-serien Ways of seeing som också blev en bästsäljande bok. Den har nyligen kommit i nyutgåva på svenska – Sätt att se på konst. TV-serien och boken gjorde han bland andra tillsammans med den svenska konstnären Sven Blomberg.

För mig har John Berger betytt mycket. Han var bokstavligt talat en ögonöppnare. Jag läser just nu om hans böcker om konst eftersom jag själv påbörjat ett nytt skrivprojekt. Jag skulle gärna ha samarbetat med honom. Nu får jag nöja mig med att ha John Berger som silent partner.

Peter Ekström tillhör Kulturdelens redaktion

Share

Lämna ett svar

Okonstmuseet

  • Veikko Aaltona – hötorgskonstens kung

    Äntligen! Långt efter att jag egentligen slutat samla på okonst […]

  • Merchandise

    Merchandise är ett engelskt ord som rätt och slätt betyder […]

  • Troféer och priser

    Troféer och priser har funnits länge. De är symboler för […]

  • Mat

    Alla livsmedel används inte till att äta. Det finns mat […]

  • Djurdelar

    Det förekommer djurdelar inom konsten. Det är inte bara Damien […]

Blå Kalender

  • Liv

    Man har bara ett liv, men flera. — Tom Lindblom

  • Att hälla

    Att hälla, när botten gått ur — Tom Lindblom

  • Frågar

    Jag frågar mig   Ställer en fråga   Ställer mig […]

Kulturbloggen

  • Film om Cecilia Jansson

    På Stockholms filmfestival blir det världspremiär för dokumentärfilmen Kobbar. En av huvudpersonerna i filmen är konstnären Cecilia Jansson. Filmen är […]

  • Dumheten – fritt och jazzigt vemod nu på skiva

    Redan innan man har hört musiken får pressreleasetexten en att tänka ”här är det några som är lite annorlunda”. I dagens enorma djungel av band som tokpromotar sig själva genom alla fora och medier som finns, är det inte lätt att sticka ut. Men hur man kan inte fastna för ett band som säger att de tycker om att jag är lite dum, inleder sin debutskiva med ett improviserat saxofonparti och dessutom har mage att skippa trummor och bas i sättningen? Kulturdelen träffar Dumhetens saxofonist Erika Lindholm och pratar om att våga vara lite avig.

  • Konstföreläsningar

    På torsdag 8 september kl 18.00 så är det premiär för en ny serie öppna föreläsningar på Örebro Konstskola. Norman […]

Facebook

© 2017 Kulturdelen. All Rights Reserved. Logga in - Designed, developed and maintained by TypeTree