Hem » Resor » Tyskland: Nürnberg

Tyskland: Nürnberg

Staatstheater

När nazisterna 1933 hade tagit makten kom Nürnberg snabbt att få en särställning. Hitler glorifierade den bayerska staden, som framställdes som ”urtypen” för en riktig tysk stad: välbevarad ringmur, medeltida stadskärna osv. Att stadens slott dessutom hade varit platsen för en rad kröningar av romersk-tyska kejsare var ett extra plus: Hitler betraktade sig gärna som ännu en av dessa historiska ledargestalter i den germanska historien.

Från och med 1933 höll det nationalsocialistiska partiet sina årliga ”rikspartidagar” i Nürnberg. Hundratusentals människor deltog i dessa jättelika arrangemang. Stans borgmästare förklarade Nürnberg vara ”den tyskaste av alla tyska städer”. Under partidagarna bjöds gigantiska utomhusfester med musik och folkdans och ringlekar, plus förstås officiella parader, marscher och tal. Kombinationen disciplin, germansk mytologi och förförisk massverkan skapade en psykosliknande atmosfär som ytterligare framhävde nazisterna och Hitler som ”Tysklands räddare” i den politiska, sociala och ekonomiska förvirring som rått sedan första världskriget.

På det fyra kvadratkilometer stora område som reserverades för rikspartidagarna byggdes kaserner för SS-soldater och Albert Speer ritade en rad tribuner och monumentalbyggnader som skulle göra området till närmast en nazistisk kultplats. Bland annat skulle byggas en kongresshall, formad som Colosseum i Rom, men nästan dubbelt så stor och därtill beklädd med vit marmor… Denna och andra byggnader hann dock bara delvis bli klara: krigsutbrottet hösten 1939 medförde att all byggnation avstannade.

I Nürnberg antogs den s k ”Nürnberger Gesetze”; nazisternas plan för judeutrotning. Just den sortens utrotning hade för övrigt tidigare praktiserats i staden, nämligen under medeltiden. Då fanns en ganska stor judisk koloni i Nürnberg. Judarna hade sitt område närmast floden, där det var sumpigt och ogästvänligt och där tyskarna själva hade undvikit att bygga. Men när de judiska köpmännen blev allt rikare ökade motsättningarna – och på 1300-talet mördades stans alla judar, cirka 500.

Amerikanarna mötte hårt motstånd när de våren 1945 skulle inta Nürnberg. Än idag syns spår av kulor och granater på många husväggar. De tyska soldater som ville kapitulera sköts ihjäl. Ännu samma dag som segermakten höll sin fredsparad, den 30 april, pågick gatustrider. Efter kriget – och ända fram till 1992 – använde amerikanska stridskrafter de gamla SS-kasernerna och andra nazibyggnader på det tidigare området för rikspartimöten.

En del av tyskar ogillade det nya politiska läget. När jag hösten 2016 besöker Nürnberg berättar min guide att det ännu på 1960-talet förekom att det runtom på stan klottrades slagord som ”Amerikaner heraus” – ”Ut med amerikanarna”.

Hur kom den sig att nazisternas paradområde inte bombades våren 1945, då större delen av Nürnberg lades i ruiner? Min guide hade tidigare i år fått besök av en amerikansk grupp där en äldre man berättat att han var bombflygare vid denna tid och att nazisternas paradområde skonats därför att det i sin storskalighet fungerat som inflygningshjälp för de allierade styrkorna; man hade helt enkelt inte haft detaljerade kartor till sin hjälp.

Att Nürnbergs innerstad så totalt bombades sönder berodde på att de allierade mentalt ville knäcka motståndsandan i en stad som hade en så viktig symbolisk betydelse för nazisterna. Efter kriget beslutade dock stans styrande att innerstan skulle återuppbyggas till sitt forna utseende. I de flesta andra tyska städer byggdes nytt – men i Nürnberg fanns sannolikt många exnazister som av nostalgiska skäl såg ett värde i att stan fick behålla sitt ”medeltida” yttre.

Området för rikspartidagarna är numera utommuseum, med många minnesmärken (delvis i ruiner) bevarade. Och i det Colosseum-liknande, bara till hälften färdigbyggda palats som var tänkt att bli nazistisk kongresshall huserar i dag ett ”Dokumentationszentrum”; ett ambitiöst museum som ger en lika bred som skakande bild av nazisterna och deras verksamhet. Mängder av bilder, filmer och tillvaratagna föremål gör ett besök här till ett måste. Det är ett minnesmuseum helt i klass med vad som bjuds i Zeughaus i Berlin, som ju också så ingående skildrar nazitiden.

Dagens Nürnberg, med 1,3 miljoner invånare om även förstäder inkluderas, är en spännande och dynamisk stad. Här finns universitet, musik- och konstakademi och en rad vitala kulturinstitutioner, bl.a. symfoniorkester och Albrecht Dürer-museum (i huset där konstnären bodde). Missa heller inte Gustav Adolfskyrkan, med vår ”hjältekonung” i form av staty utanför huvudingången. Svenskarnas mångåriga strider i Tyskland, i kampen mot katolikerna i söder, har avsatt många spår, lite varstans.

Själv hann jag med ett besök på vackra Staatstheater, som bjöd på en intelligent, fiffigt uppdaterad version av Berlioz opera Benvenuto Cellini; här i regi av Laura Scozzi. Härlig kombination av högklassigt skådespeleri/sång och ironiska samtidsblinkar av typiskt tyskt slag.

Vad mer göra i Nürnberg? Är det adventstid kan man ju passa på att besöka julmarknaden. Ja, den kan man knappast undgå i december: den lär vara Tysklands största. Och det betyder: wirklich enorm!

För barnfamiljer kan det kanske passa med attraktioner som Nürnberg Zoo, järnvägsmuseet, planetariet och jättelika lekparken ”Discovery park” (där man bl.a. kan låna 3 D-glasögon och få göra tidsresor). Vidare finns ett leksaksmuseum – och årligen arrangeras här också en internationell leksaksmässa.

Må vara att större delen av vackra Nürnberg består av återuppbyggda hus och att det medeltida intrycket inte har med autenticitet att göra: stans många sevärdheter gör ändå Nürnberg till ett spännande turistmål. Från borgen och slottet, på en höjd över stan, har man en härlig utsikt. Mängden kyrkor gör att Nürnberg faktiskt påminner om Vilnius (som ju också byggdes av tyskar). Nära borgen/slottet finns en mycket bra restaurang, Altstadthof, där man också kan få en guidning genom vindlande sandstensgångar djupt under marken där gästgiveriet i forna tider lagrade öl och vin (ja faktiskt delvis än i dag!).

För den historiskt intresserade kan slutligen nämnas att huset där Nürnbergrättegångarna hölls efter andra världskriget alltjämt står kvar. Så sent som i somras väcktes åtal mot en tysk i 90-årsåldern – som av humanitära skäl dock inte fängslades. Också fängelsebyggnaden strax intill finns nämligen kvar. Det var här som flera av de nazitoppar som vid Nürnbergättegångarna som dömdes till döden även avrättades.

Som en gest mot nazitidens fasor har Nürnberg i dag tagit på sig att vara ”en stad för fred och mänskliga rättigheter”.

Björn Gustavsson

Share

Lämna ett svar

Okonstmuseet

  • Veikko Aaltona – hötorgskonstens kung

    Äntligen! Långt efter att jag egentligen slutat samla på okonst […]

  • Merchandise

    Merchandise är ett engelskt ord som rätt och slätt betyder […]

  • Troféer och priser

    Troféer och priser har funnits länge. De är symboler för […]

  • Mat

    Alla livsmedel används inte till att äta. Det finns mat […]

  • Djurdelar

    Det förekommer djurdelar inom konsten. Det är inte bara Damien […]

Blå Kalender

  • Att lyckas

    Att lyckas Jämföras   Bra och dåligt   Mittemellan Är […]

  • Lådan

    Jag är född i en trädstam   Av brädorna snickrar […]

  • Regn

    Dagen efter gårdagen Inget mittemellan   Obrukad tid Inklämd Mellan […]

Kulturbloggen

  • Film om Cecilia Jansson

    På Stockholms filmfestival blir det världspremiär för dokumentärfilmen Kobbar. En av huvudpersonerna i filmen är konstnären Cecilia Jansson. Filmen är […]

  • Dumheten – fritt och jazzigt vemod nu på skiva

    Redan innan man har hört musiken får pressreleasetexten en att tänka ”här är det några som är lite annorlunda”. I dagens enorma djungel av band som tokpromotar sig själva genom alla fora och medier som finns, är det inte lätt att sticka ut. Men hur man kan inte fastna för ett band som säger att de tycker om att jag är lite dum, inleder sin debutskiva med ett improviserat saxofonparti och dessutom har mage att skippa trummor och bas i sättningen? Kulturdelen träffar Dumhetens saxofonist Erika Lindholm och pratar om att våga vara lite avig.

  • Konstföreläsningar

    På torsdag 8 september kl 18.00 så är det premiär för en ny serie öppna föreläsningar på Örebro Konstskola. Norman […]

Facebook

© 2017 Kulturdelen. All Rights Reserved. Logga in - Designed, developed and maintained by TypeTree