Hem » Krönika » Därför är forskning om kampen för kvinnlig rösträtt relevant idag

Därför är forskning om kampen för kvinnlig rösträtt relevant idag

Agda Östlund (1870–1942)

Rösträttsrörelsen blev den första massrörelsen för kvinnors frigörelse i Sverige. Dess aktiviteter ledde till en viktig reformperiod i kvinnors historia. Landsföreningen för Kvinnans Politiska Rösträtt, LKPR, är den största kvinnosaksrörelse Sverige sett med sina över 17 000 medlemmar i 237 lokalföreningar över hela landet.

På vilka sätt är då forskning om rösträttsfrågan relevant idag? Forskning om kampen för kvinnlig rösträtt kan sätta in den feministiska kampen i ett historiskt sammanhang. Ett exempel: Abortfrågan är idag mycket aktuell. Det var först när kvinnor fått både rösträtt och riksdagsrepresentation på 1920-talet som abortfrågan kom upp i offentligheten och debatterades i riksdagen. Sveriges första abortlag stiftades 1938. Det här exemplet visar på att rösträttsfrågan ingår i en större politisk process och att demokratibegreppet är föränderligt.

Forskning om kampen för kvinnlig rösträtt kan ge fördjupade insikter i kvinnohistoria, inte minst kvinnors retoriska strategier i ett politiskt manssamhälle. Den kan ge kunskap om hur kvinnorörelsen byggde upp kamporganisationer genom att resa runt och agitera, starta tidningar och mobilisera människor. Hur förhöll sig Landsföreningen för Kvinnans Politiska Rösträtt och andra sociala rörelser till de politiska partierna under rösträttskampen? I en tid när många politiska partier tappar medlemmar och förlorar kontakt med folket kan forskningen om rösträttsfrågan kasta ljus på en period när vårt nuvarande partisystem formerades.

Forskning om kampen för kvinnlig rösträtt kan utmana bilden av det progressiva och egalitära Sverige. Sverige var sist i Norden att införa rösträtt för kvinnor. Här är en anomali.

Forskning om kampen för kvinnlig rösträtt kan lyfta fram viktiga aspekter av frågan som ännu är otillräckligt belysta. Mycket av rösträttsforskningen saknar klassperspektiv. Framför allt är arbetarkvinnornas insatser i rösträttskampen osynliggjorda. Det är borgarkvinnorna som lyfts fram i förgrunden. Det är borgarkvinnorna som görs till politiska subjekt och får namn och ansikten i rösträttsforskningen. Osynliggörandet av arbetarkvinnorna är dubbelt. Dels är arbetarkvinnorna osynliggjorda i den borgerliga rösträttsrörelsen. Dels är arbetarkvinnorna osynliggjorda i den mansdominerade arbetarrörelsen. Till detta bidrar också det faktum att memoarer, och biografiskt inriktade arbeten, om arbetarrörelsens kvinnor ännu är fåtaliga. Forskningens uppgift blir här också dubbel: dels att lyfta fram arbetarkvinnornas insatser i rösträttskampen, dels att lyfta fram arbetarkvinnornas insatser i arbetarrörelsen.

De socialdemokratiska kvinnorna stod mitt emellan den borgerliga rösträttsrörelsen och den mansdominerade arbetarrörelsen. Genom att anlägga ett intersektionellt perspektiv och analysera hur olika maktordningar korsar varandra kan forskningen ge ökad kunskap om kvinnornas motståndsstrategier i ett patriarkalt klassamhälle. Hur förhöll sig arbetarkvinnorna till borgarkvinnorna och vice versa? Hur förhöll sig arbetarkvinnorna till den mansdominerade arbetarrörelsen? Vilka argumentationstekniker och retoriska strategier använde de sig av? Hur skiljde sig dessa åt i olika sammanhang?

Forskning om kampen för kvinnlig rösträtt belyser vårt lands demokratiska historia. Kvinnorna har inte fått dessa rättigheter, kvinnorna har erövrat dem genom mångårig kamp. Så här sa sömmerskan och socialdemokraten Agda Östlund när hon som en av de första kvinnorna valdes in i riksdagen 1921, det år då den allmänna rösträtten för första gången tillämpades:

”Jag tänkte på det arbete, som låg bakom kvinnornas inträde i andra kammaren, jag tänkte på Fredrika Bremer och många andra, som jämte henne och efter henne steg för steg och år efter år förberett denna dag, på de förhoppningar kvinnorna knutit vid att få representanter i vår lagstiftande församling – och här sutto vi nu, fyra stycken av ödet hitförda. Vad jag kände liknade kanske mest ödmjukhet inför värvet, men det jublade inom mig: Det är ett genombrott du är med om. Ja, det är ett genombrott, dörrarna ha öppnats för kvinnorna efter de intensiva attackerna, och nu kommer arbetet.”

Magnus Gustafson, litteraturvetare

Share

Lämna ett svar

Okonstmuseet

  • Veikko Aaltona – hötorgskonstens kung

    Äntligen! Långt efter att jag egentligen slutat samla på okonst […]

  • Merchandise

    Merchandise är ett engelskt ord som rätt och slätt betyder […]

  • Troféer och priser

    Troféer och priser har funnits länge. De är symboler för […]

  • Mat

    Alla livsmedel används inte till att äta. Det finns mat […]

  • Djurdelar

    Det förekommer djurdelar inom konsten. Det är inte bara Damien […]

Blå Kalender

  • Lådan

    Jag är född i en trädstam   Av brädorna snickrar […]

  • Regn

    Dagen efter gårdagen Inget mittemellan   Obrukad tid Inklämd Mellan […]

  • Överväxeln

    behåll växeln överväxeln det som blir över på det man […]

Kulturbloggen

  • Film om Cecilia Jansson

    På Stockholms filmfestival blir det världspremiär för dokumentärfilmen Kobbar. En av huvudpersonerna i filmen är konstnären Cecilia Jansson. Filmen är […]

  • Dumheten – fritt och jazzigt vemod nu på skiva

    Redan innan man har hört musiken får pressreleasetexten en att tänka ”här är det några som är lite annorlunda”. I dagens enorma djungel av band som tokpromotar sig själva genom alla fora och medier som finns, är det inte lätt att sticka ut. Men hur man kan inte fastna för ett band som säger att de tycker om att jag är lite dum, inleder sin debutskiva med ett improviserat saxofonparti och dessutom har mage att skippa trummor och bas i sättningen? Kulturdelen träffar Dumhetens saxofonist Erika Lindholm och pratar om att våga vara lite avig.

  • Konstföreläsningar

    På torsdag 8 september kl 18.00 så är det premiär för en ny serie öppna föreläsningar på Örebro Konstskola. Norman […]

Facebook

© 2017 Kulturdelen. All Rights Reserved. Logga in - Designed, developed and maintained by TypeTree