Hem » Recension, Skivhyllan, Skivor » CD: Orkesterverk av Vítězslav Novák

CD: Orkesterverk av Vítězslav Novák

Vítězslav Novák: In the Tatra Mountains; Lady Godiva overture; Eternal Longing (Naxos). Speltid: 52’47.

Buffalo Philharmonic Orchestra, JoAnn Falletta (dirigent)

 

Betyg: 

 

Den tjeckiska musikens stora affischnamn är förstås Dvořák och Smetana; kanske också Janáček och Martinů – och möjligen Josef Suk. Den sistnämnde var elev till Dvořák och blev dessutom hans svärson. Bland Dvořáks elever hittar vi även Vítězslav Novák (1870–1902), så gott som jämnårig med Suk och på sin tid oerhört populär i hemlandet. Och det är inte så svårt att första när man hör denna cd med tre av hans orkesterverk, spelade av Buffalo Philharmonic Orchestra under JoAnn Falletta. De är alla anslående med svepande stråkar och smattrande brass. I skivkommentaren noteras att Novák borde ha kunnat göra en strålande karriär i Hollywood om han så önskat. Ja, varför inte.

V Tatrách (I Tatrabergen) är onekligen en målande naturskildring av den mäktiga bergskedjan – som för övrigt även lockade polacken Mieczysław Karłowicz till musik. Men honom gick det illa för; han dog i en lavin.

Lady Godiva målad av John Collier ca. 1897

O věčné touze (Evig längtan) är en titel som kan föra tankarna till Josef Suks samtidiga tondikter och är också det av verken som mest påminner om dessa – även om inspirationskällan faktiskt är H.C. Andersen. Lady Godiva slutligen utgår från den kända medeltida historien om damen som red naken (endast iklädd sitt långa hår) genom Coventrys gator i protest mot makens skattedekret. Historien har föga förvånande lockat många manliga konstnärer, men Novák visar att det går att göra musik av den också där den hårdföre maken spelas ut mot den väna och modiga hustrun (något som Libor Pešek på Chandos än mer lyfter fram, hjälpt av en inspelning med tydligare definierat slagverk).

Tycker man om senromantisk orkesterverk finns det all anledning att låna Vítězslav Novák sitt öra. Men glöm inte Josef Suk. Hans Asrael är ett måste.

__________

Sten Wistrand tillhör Kulturdelens redaktion

Share

Lämna ett svar

Okonstmuseet

  • Veikko Aaltona – hötorgskonstens kung

    Äntligen! Långt efter att jag egentligen slutat samla på okonst […]

  • Merchandise

    Merchandise är ett engelskt ord som rätt och slätt betyder […]

  • Troféer och priser

    Troféer och priser har funnits länge. De är symboler för […]

  • Mat

    Alla livsmedel används inte till att äta. Det finns mat […]

  • Djurdelar

    Det förekommer djurdelar inom konsten. Det är inte bara Damien […]

Blå Kalender

  • Lådan

    Jag är född i en trädstam   Av brädorna snickrar […]

  • Regn

    Dagen efter gårdagen Inget mittemellan   Obrukad tid Inklämd Mellan […]

  • Överväxeln

    behåll växeln överväxeln det som blir över på det man […]

Kulturbloggen

  • Film om Cecilia Jansson

    På Stockholms filmfestival blir det världspremiär för dokumentärfilmen Kobbar. En av huvudpersonerna i filmen är konstnären Cecilia Jansson. Filmen är […]

  • Dumheten – fritt och jazzigt vemod nu på skiva

    Redan innan man har hört musiken får pressreleasetexten en att tänka ”här är det några som är lite annorlunda”. I dagens enorma djungel av band som tokpromotar sig själva genom alla fora och medier som finns, är det inte lätt att sticka ut. Men hur man kan inte fastna för ett band som säger att de tycker om att jag är lite dum, inleder sin debutskiva med ett improviserat saxofonparti och dessutom har mage att skippa trummor och bas i sättningen? Kulturdelen träffar Dumhetens saxofonist Erika Lindholm och pratar om att våga vara lite avig.

  • Konstföreläsningar

    På torsdag 8 september kl 18.00 så är det premiär för en ny serie öppna föreläsningar på Örebro Konstskola. Norman […]

Facebook

© 2017 Kulturdelen. All Rights Reserved. Logga in - Designed, developed and maintained by TypeTree