Hem » Kulturdelen rekommenderar, Recension, Skivhyllan, Skivor » CD: Moorland Elegies av Tõnu Kõrvits

CD: Moorland Elegies av Tõnu Kõrvits

Tõnu Kõrvits: Moorland Elegies (Ondine /Naxos). Speltid: 54’02.

Esttonian Philharmonic Chamber Choir, Tallinn Chamber Orchestra, Risto Joost (dirigent)

 

Betyg:

 

 

Körsången står högt i kurs i de baltiska staterna, och från Estland kommer en rad betydande körmusik signerad tonsättare som Veljo Tormis, Arvo Pärt och Lepo Sumera (missa inte hans svampkantat!). Till dessa sällar sig nu den yngre Tõnu Kõrvits med det stort anlagda verket Moorland Elegies (2015) för blandad kör och stråkorkester.

Emily Brontë målad 1833 av brodern Branwell. (Några hävdar att det snarare föreställer systern Anne.)

Det är systrarna Brontës vindsvepta hedlandskap runt Haworth i norra Yorkshire som här manas fram, närmare bestämt som det målas upp i ett antal av Emily Brontës dikter. Det har blivit ett mycket vackert, mycket melankoliskt och mycket suggestivt körverk, nästan timmen långt. Det är lågmält men ändå rikt varierat och emotionellt laddat. Här råder en stämning av skymning och natt och höst. Molnen drar fram över den mörka himlen. Månen och stjärnorna lyser över den ödsliga heden, där diktjaget ensam vandrar eller lägger sig att vila med huvudet omgivet av gräs och daggvåta blommor.

Med Moorland Elegies skriver Tõnu Kõrvits in sig i den stora estniska körtraditionen. Och det gör han på ett alltigenom personligt och övertygande sätt.

__________

Sten Wistrand ingår i Kulturdelens redaktion

 

 

Share

Lämna ett svar

Okonstmuseet

  • Veikko Aaltona – hötorgskonstens kung

    Äntligen! Långt efter att jag egentligen slutat samla på okonst […]

  • Merchandise

    Merchandise är ett engelskt ord som rätt och slätt betyder […]

  • Troféer och priser

    Troféer och priser har funnits länge. De är symboler för […]

  • Mat

    Alla livsmedel används inte till att äta. Det finns mat […]

  • Djurdelar

    Det förekommer djurdelar inom konsten. Det är inte bara Damien […]

Blå Kalender

  • En viss oro

    En viss oro förmärks   Huvudsaken läggs åt sidan Sånt […]

  • Att lyckas

    Att lyckas Jämföras   Bra och dåligt   Mittemellan Är […]

  • Lådan

    Jag är född i en trädstam   Av brädorna snickrar […]

Kulturbloggen

  • Stadra Teater sommaren 2017

    Sommaren är här, och till sommaren hör sommarföreställningarna, de där som gärna äger rum en bit utanför städerna – som […]

  • Film om Cecilia Jansson

    På Stockholms filmfestival blir det världspremiär för dokumentärfilmen Kobbar. En av huvudpersonerna i filmen är konstnären Cecilia Jansson. Filmen är […]

  • Dumheten – fritt och jazzigt vemod nu på skiva

    Redan innan man har hört musiken får pressreleasetexten en att tänka ”här är det några som är lite annorlunda”. I dagens enorma djungel av band som tokpromotar sig själva genom alla fora och medier som finns, är det inte lätt att sticka ut. Men hur man kan inte fastna för ett band som säger att de tycker om att jag är lite dum, inleder sin debutskiva med ett improviserat saxofonparti och dessutom har mage att skippa trummor och bas i sättningen? Kulturdelen träffar Dumhetens saxofonist Erika Lindholm och pratar om att våga vara lite avig.

Facebook

© 2017 Kulturdelen. All Rights Reserved. Logga in - Designed, developed and maintained by TypeTree