Hem » Kulturdelen rekommenderar, Scen » Den Politiske Kannstöparen, Sommarteater vid Teater Nolby

Den Politiske Kannstöparen, Sommarteater vid Teater Nolby

Borgmästaren

TEATER
Teater Nolby
Den politiske kannstöparen av Ludvig Holberg
Regi: Olle Söderberg
Bearbetning: Lena Söderberg
Översättning: David Levi
På Scenen:
Herman von Bremen: Olle Söderberg
Geske, Hermans hustru: Lena Söderberg
Engelke, von Bremens dotter: Anna Lilja
Antonio, hjulmakare och Engelkes friare: Giovanni Falcone
Henrich, tjänare hos kannstöparen: Henrik Sjöman
Anneke, piga hos kannstöparen: Linn Norén
Madame Sanderus: Ann-Marie Johansson
Felicitas Sanderus, dotter: Fia Jacobsson
Kristina, kammarjungfru hos Sanderus: Wilda Stridh
Rickard Borstbindare: Mikael Forsberg
Sivert Påskikare: Gunnar Hjorth
Franz Knivsmed: Petter Kristiansson
Gert Buntmakare: Giovanni Falcone
Med några fler…..

Friaren och drängen

Visst har vi alla suttit på läktaren och klagat på det vi ser omkring oss. Den kan handla om det mesta, från idrott till politik. Men är vi kapabla att axla de mantlar som nu har makten? Är vi ens beredda att försöka och i så fall, har vi kunskapen som krävs? Lite av detta handlar årets föreställning vid Teater Nolby om, som för tionde året i följd bjuder på klassisk sommarteater vid Teater Nolbys fantastiska utescen hemma vid Olle och Lena Söderbergs bergsmansgård. Denna gång Ludvig Holbergs Den Politiske Kannstöparen. En komedi skriven i början av 1700-talet och liksom alla dessa klassiska föreställningar som på olika sätt överlever så är pjäsens handling och sensmoral lika aktuell idag som på 1700-talet.

Borgmästaren sätts på prov

Det hela utspelar sig i staden Hamburg under den tid som föreställningen skrevs. Huvudpersonen, kannstöpare Herman von Bremen, är en missnöjd hantverkare som försummar sitt jobb genom att dagarna igenom ägna sig åt att läsa politiska böcker och sammanstråla med likatänkande ur olika hantverksskrån för att spy sin galla över den bestämmande makten, Rådet, och dess tillkortakommanden. Von Bremen vill ha makt och ser sig själv som den som borde inneha borgmästartiteln i staden. Tillsammans med sina hantverksbröder sjunger de ”Vi ska ta över och tjäna klöver” och visar därmed sina syften med sitt tilltänkta maktövertagande.

Många oroar sig för den maktlystne kannstöparen, inte minst hans hustru Geske. Tillsammans med några damer sätter hon igång en intrig som ska få kannstöparen på andra tankar. Kan de kanske sätta käppar i hjulen för honom?
Det hela blir till en yster fars där kannstöparen Herman von Bremen, likt en påfågelhanne, tror sig ha intagit det så efterlängtade borgmästarämbetet, något som också spiller över på hans tjänare och dräng, Henrich, som också han får en släng av storhetsvansinne.

Kanske blir det lite för mycket fars för min personliga smak, men skådespeleriet är förvisso lysande. Det är framförallt Olle Söderberg som Herman von Bremen och Lena Söderberg som hans hustru tillsammans med Giovanni Falcone som är den trygga ryggraden i dagens Teater Nolby, nu när David Levi tagit lite semester från den direkta scenen. Giovanni gör flera roller, både den kärlekskranke hjulmakaren Antonius som är ute efter kannstöparens dotter samt den bullrige och burduse Gert Buntmakare och därtill en av de två advokaterna som sätter von Bremen på svåra prov.

Lena som fru Geske och som hattmakaren med dialekt från stockholmska Södermalm, gör, som vanligt, en gedigen och trygg prestation.

Olle Söderberg får här ännu en gång chansen att riktig spela ut. Personligen minns jag ett annat tillfälle för ett par år sedan, kanske Olles genombrott som komisk aktör, när han gjorde Pantalone i Goldinis Två herrars tjänare. Nu kanske inte lika yvig, men hans äregirige kannstöpare lockar publiken till många skratt, det är en sak som är säker.

Intrigen skapas

Annars är det nog ändå Henrik Sjöman som Henrich, kannstöparens dräng och tjänare som jag kommer att minnas mest. Hans lite mer underfundiga och inte lika yviga komik lockar också till många skratt. Henrik är ganska ny i Nolby-ensemblen. Han gjorde förra året en nästan lika lysande konstapel Armbåge i Shakespeares Lika för Lika, men här lyfter han ytterligare ett snäpp i mina ögon.

Nämnas måste också unga Fia Jacobsson som gör en av de kvinnor som spelar von Bremen ett spratt. Som jag minns det ett nytt namn för året som kliver in och gör en verkligt bra prestation. Ann-Marie Johansson gör hennes mor, Madame Sanderus. Ann-Marie har varit med förut, men gör här sin hittills kanske bästa prestation.

Något som också bör nämnas är kostymen och sminket. Här har fantasin flödat. Lena Söderberg har tillsammans med Gittan Pettersson och Gun-Marie Dalberg på ateljé Zari skapat kreationer som bara de får mungiporna att stiga uppåt. Det mycket tydliga sminket är Commedia Dell´arte-inspirerat. Så är även agerandet stundom då man ofta vänder sina repliker till publiken.

Språket är modernt och det enda som inte har 1700-talsprägel. David Levis översättning är kryddad av en hel del svordomar vilket ger vissa partier i föreställningen en mer burdus prägel. Dock utan överdrifter.

Får heller inte glömma den fantastiske Gunnar Hjorth och hans musik. Även denna gång helt nyskriven och väl anpassad till tiden och vad som händer på scenen. Ett numera självklart inslag som ger helheten en fin inramning. Vid sin sida som alltid, basisten Mikael Forsberg.

Som helhet kanske Den politiske kannstöparen i Teater Nolbys hand inte riktigt når upp till de absoluta höjderna som exempelvis tidigare nämnda ”Två herrars tjänare”. Det är dock inte ensemblens fel utan mer i så fall Holbergs manus. Föreställningen är dock värd varenda inträdeskrona och som vanligt kan du även köpa till en liten picknickkorg med godsaker att inmundiga i en av pauserna. Sommarteater med Teater Nolby är inte bara en scenupplevelse. Det är helheten i den fantastiska miljön som ger en mer djup själslig känsla av tillfredsställelse. Svår att förklara, den måste upplevas.
Premiären nu avklarad, men många föreställningar kvar fram den 12 augusti. Tveka inte, gå in på teaternolby.se och boka din biljett. Du kommer inte att ångra dig.

Björn Reimers

Share

Lämna ett svar

Okonstmuseet

  • Veikko Aaltona – hötorgskonstens kung

    Äntligen! Långt efter att jag egentligen slutat samla på okonst […]

    Share
  • Merchandise

    Merchandise är ett engelskt ord som rätt och slätt betyder […]

    Share
  • Troféer och priser

    Troféer och priser har funnits länge. De är symboler för […]

    Share
  • Mat

    Alla livsmedel används inte till att äta. Det finns mat […]

    Share
  • Djurdelar

    Det förekommer djurdelar inom konsten. Det är inte bara Damien […]

    Share

Blå Kalender

Kulturbloggen

© 2024 Kulturdelen. All Rights Reserved. Logga in - Designed, developed and maintained by TypeTree