CD: Körmusik av Žibuoklė Martinaitytė
Recension, Skivhyllan, Skivor torsdag, december 12th, 2024
Žibuoklė Martinaitytė: Choral Works: Aletheia; Chants des Voyelles; Ululations; The Blue of Distance (Ondine/Naxos). Speltid: 59’39.
Latvian Radio Choir, Sigvards Kļava (dirigent)
Betyg:
Litauiskfödda Žibuoklė Martinaitytės enastående känsla för orkesterklang har vi kunnat avnjuta på Saudade och Ex Tenebris Lux (båda på Ondine), där musiken svävar tyngdlös och skimrande. Lika fascinerande, men mer jordiskt materiell och mörkt suggestiv, är Hadal Zone (Cantaloupe) för en kammarensemble bestående av basklarinett, tuba, violoncell, kontrabas, piano, röster och elektronik. Men nu är det dags för fyra körverk a capella. De omspänner fjorton år, från The Blue of Distance (2010) till Ululations (2023) som, i likhet med albumets titelverk Aletheia (2022), delvis är en reaktion på kriget och lidandet i Ukraina.
Körmusik består ofta av tonsatta dikter, men Martinaitytė har avstått från betydelsebärande ord; hon låter musiken i sig bära känslorna utan att behöva förhålla sig till eller underordna sig en text. Det är den ”rena” klangen hon är ute efter – men även den rena klangen har något att förmedla Här finns en viss släktskap med Anders Hillborgs fascinerande körverk muoaiyouum… . Precis som där slås man av hur lagrade stämmor kan fås att låta som elektronmusik utan att förlora sin mänskliga värme. Det händer också att jag får György Ligetis Lux Aeterna i tankarna, och i Ululations finns vissa drag av den estniske körmästaren Veljo Tormis, låt vara utan den råa kraft som kännetecknar en del av hans verk. Jag kan sakna lite av just den varan på det här albumet som helhet, en kontrast till det nu genomgående, och förvisso fascinerande, subtila och eteriska.
Lettiska Radiokören under Sigvards Kļava brukar leverera högklassiga inspelningar (Pēteris Vasks’ Plainscapes och Sergej Rachmaninovs Vigilia kan nämnas), och denna utgör inget undantag. Av Martinaitytės spännande körklanger skapar de en rik atmosfär av stor skönhet. Men om man inte tidigare har hört något av henne skulle jag rekommendera att man börjar med Saudade. Sedan är man fast och vill höra allt.
__________
Sten Wistrand ingår i Kulturdelens redaktion.
Diskussion