Skiva: Mohlavyr – Fish In Trees
Recension, Skivor söndag, februari 19th, 2012Mohlavyr
Fish in Trees (Originalpink Records).
Speltid 36’25.
Jag minns första gången jag såg och hörde Wendy McNeill (som förband till Ane Brun). Jag blev helt fascinerad. Om jag inte redan hört McNeill hade jag förmodligen blivit lika tagen av Mohlavyr.
Ulrika Mohlin, som multiinstrumentalisten, sångerskan, fotografen, konstnären, egentligen heter, gör musik som är intim men på något sätt storslagen i det lilla. Enklaste sättet att beskriva hennes första, om än korta, fullängdsalbum är som akustisk, alternativ pop, men det är en beskrivning som inte räcker. Dragspel är det instrument som gör störst intryck på skivan, där det utöver ”vanliga” instrument som gitarr, piano, diverse stråkar och blås även finns till exempel cembalo, xylofon, cittra och theremin. Någonstans ska det också höras en motionscykel.
Faktum är att McNeill och Mohlavyr ligger väldigt när varandra i uttryck, även om kanadensiskan drar åt det elektroniska med loopar och återkopplingar och Mohlavyr åt det organiska. Där svenskan egentligen har en mer kraftfull och personlig röst vinner McNeill på att vara en mer udda och personlig berättare (just uttal och engelska rim eller för den delen texter över huvudtaget är inte Mohlins styrka).
Utifrån artistens slagord ”Art is music, music is art” är det lätt att tro att Mohlavyr skulle låta pretentiöst eller konstlat. Men det är faktiskt, trots alla detaljer och oväntade inslag, ganska lättlyssnat. Tack vare värmen och upptäckarglädjen, och framför allt för att låtarna fastnar.
Mohlavyrs hemsida
Mohlavyr på Spotify
Mohlavyr på Facebook
———
Bella Stenberg är journalist och föreläsare