Hem » Debatt » Biblioteken hotade igen

Biblioteken hotade igen

Nu är det dags igen. De svenska folkbiblioteken är hotade. Dessa är inte bara en grundbult i kulturen, de är också en hörnsten i demokratin. När folkbibliotekens existens ifrågasätts är det därför en mycket allvarlig sak.

Biblioteken har varit hotade förr. Det resulterade 1996 i bibliotekslagen där det står att varje kommun ska ha ett avgiftsfritt folkbibliotek (men inte vem som ska äga det). Det är den enda svenska lag som handlar om kulturella rättigheter. Att det finns en sådan lag säger något om frågans nivå och vilket omfattande stöd tanken att det ska finnas bibliotek tillgängliga för alla i Sverige, har. Men också lagar har sina begränsningar och nu har Nacka kommun beslutat att sälja ut alla sina bibliotek. De ska drivas vidare på entreprenad.

Folkbiblioteken är ett uppskattat och välfungerande system. Varför vill den borgerliga majoriteten i Nacka sälja ut detta? För att spara pengar? Nej, säger kulturnämndens ordförande moderaten Tobias Nässén. Alltså måste man tolka detta som ett ideologiskt beslut. Så få verksamheter som möjligt ska vara gemensamt ansvar i samhället. Helst ska allt privatiseras och prissättas. Förr i världen gjorde högern undantag för polisen och militären. Men i modern tid det visat sig i USA att även de verksamheterna kan privatiseras. Alltså bara en tidsfråga innan förslagen dyker upp också här.

-Men nu handlar det om biblioteken?
-Ja och därför måste en del grundläggande saker sägas.
-Igen?
-Väl fungerande och uppdaterade bibliotek är avgörande.
-På vilket sätt då?
-Dels för demokratin. För att kunna skaffa sig information om man vill påverka samhället.
-Men internet finns ju?
-Internet kan släckas av myndigheterna med en enkel knapptryckning. Se på Kina, Burma och Iran.
-Biblioteken kan väl också stängas?
-Ja, nu är de hotade. Och i någon slags krissituation kanske de kan stängas. Men det är svårare och det folkliga stödet för biblioteken är mycket starkt.
-Det finns fler argument för offentligt ägda bibliotek?
-Om de ersätts med privata inrättningar så kan opartiskhet inte garanteras.
-Avtal kan väl skrivas.
-Vissa ramar kanske. Men inte ens idag köper biblioteken in alla böcker. Med kommersiella bolag, politiska organisationer och kyrkor som biblioteksägare är det inte avlägset att bokinköpen får hård ”profilering”. Och hur blir det med fjärrlånen?
-Finns det fler grundläggande saker?
-Biblioteken är en plats för självbildning. Det är också viktigt. Alla vägar till kunskap kan inte gå genom den gängse akademiska apparaten. Det måste finnas möjlighet för fritänkare att självständigt avgöra vilken väg de vill gå mot upplysning.
-Ett klassiskt liberalt argument. Kan det inte bli hur som helst då?
-Precis! Det är det som är poängen. I ett fritt samhälle måste det finnas alternativ till de upptrampade stigarna. Annars går vi mot förstelning. Det finns många tankar som en gång förklarats olönsamma eller obekväma men som idag betraktas som viktiga sanningar.
-Finns det ännu fler grundläggande saker?
-I vår kultur är det skrivna ordet grundbulten. All annan kultur står i relation till den.
-Finns det risk för en dominoeffekt?
-Ja, om inte längre biblioteken är självklara så blir det svårt att förstå vem som ska försvara konsthallarna, museerna, teatrarna, konserthusen och kulturskolorna.
-Och vidare?
-Det är med biblioteken som bas som många tar chansen att ge sig ut på fantasins märkliga vägar eller blir nyfikna på hur världen fungerar. Det är deras rättighet att få göra det. Biblioteken är alls universitet. Vem som helst kan skriva in sig. Det ska samhället ansvara för. Mycket kan vara privat. Biblioteken ska inte vara det.
-Så de ska bara bevaras och aldrig förändras?
-De har de gjort och det kommer det att göra igen. Vi måste se till att det blir till samhällets fördel. Biblioteksbesökaren ska inte betraktas som en kund utan som en medborgare vilken utnyttjar sina rättigheter. Nu finns åter ett hot om privatisering. Det finns också problem med e-böckerna och de villkor som förlagen vill ge biblioteken angående dessa. Förlagen vill ha ut mer pengar.
-Det är naturligt att förlagen vill tjäna pengar.
-E-boken kommer sannolikt att växa och med den riskerar biblioteken att kommersialiseras.
-Det ser inte ljust ut.
-Just därför är det viktigt att kommunpolitikerna tydligt talar om att de tänker värna biblioteken. Att de markerar att de är en grundbult.

—–

Peter Ekström är del av Kulturdelens redaktion

Share

3 Kommentarer för “Biblioteken hotade igen”

  1. För mig är folkbibliotek en självklarhet. Både ideologiskt, och utifrån de ramar som styr kommunal verksamhet. Min inriktning när det gäller medier är att samma katalog ska gälla hela biblioteksorganisationen. Om en annan aktör, en intraprenad eller liknande, av någon anledning tar över driften av ett stadsdelsbibliotek, så ska medier fortfarande skickas mellan alla kommunens bibliotek. Inget stadsdelsbibliotek ska kunna ha en egen inriktning när det gäller medieinköp.

  2. […] i förortskommun till Stockholm var som hetast, gav Peter Ekström på den Örebrobaserade Kulturdelenbloggen in i debatten, för att dra en lans för folkbiblioteken. Ekström skriver en del fina saker om […]

  3. Peter Ekström

    Är det katastrof om några folkbibliotek läggs ut på entreprenad? Kanske inte, om privatisering fortsätter att vara undantag. Det finns ett antal bibliotek som drivs på detta sätt runt om i landet. Till exempel sedan 15 år i Hällefors.

    I vissa fall kanske detta är lyckosamt. Andra gånger verkar det ha varit enda alternativet till nedläggning. I alla fall om det vanliga kommunala budgettänkandet fått gälla.

    Bakom viljan att lägga ut kommunala bibliotek på privat entreprenad syns ett par olika drivkrafter. Ekonomin brukar faktiskt inte anföras som skäl. I Örebro har Kultur- och medborgarnämndens ordförande Behcet Barsom (kd) sagt att han gärna ser fler entreprenader, att sådana bibliotek ska få likadana ekonomiska bidrag som de kommunalt drivna och att när en entreprenad upphör så ska kommunen ta tillbaka ansvaret igen.

    Samtidigt finns en grundmurad enighet om att även biblioteken på entreprenad ska ha kvalificerad personal. Det vill säga sådana välutbildade bibliotekarier som arbetar på de kommunala biblioteken. Hela frågeställningen och olika försök med entreprenader är väl beskrivna och genomlysta. Ämnet verkar nästan vara standard för uppsatser på Bibliotekshögskolan i Borås.

    Så varför entreprenad? För att bredda utbudet säger entusiasterna. Av ideologiska skäl hävdar kritikerna.

    I början av 1990-talet kom en våg av entreprenader och just nu sveper en ny våg över landet. Då var det borgerlig regering, det är det nu också. Idéer om kultur på entreprenad, privatisering och avgiftsfinansiering brukar komma från det borgerliga blocket. Innebär det att Socialdemokraterna och Vänsterpartiet är garanter för kommunala bibliotek? Tyvärr inte. Dessa partier har en otydlig och ljum inställning i frågan. De verkar inte riktigt förstå dess ideologiska tyngd och vilken betydelse samhällsansvaret för biblioteken har för den övriga kulturen.

    Överhuvudtaget verkar både vänster och höger svaja i inställningen till varför vi allas ska ha bibliotek. Det har skett en ”samhällsförändring” som färgat av sig på den allmänna politiska inställningen. En glidning i attityden. Från bildning till underhållning. Och om biblioteken främst ses som underhållningsetablissemang så kanske det är naturligt att de inte ska vara kommunala…

    I entreprenaddiskussionen anförs att biblioteken ska kunna ”bredda sig”, ”bli roligare” och ”bli mer publikmedvetna”. Bakom detta ligger idén om att biblioteken är en del av den så kallade upplevelseindustrin. Och eftersom denna är en marknad så ska biblioteken marknadsanpassas. Med samtida språkbruk är alltså bibliotekens ”varu-utbud” inte ens kunskap utan det är ”upplevelser” som ska konsumeras.

    Ur den statliga kulturpolitiken har nu formuleringen om att motverka kommersialismens skadliga verkningar, tagits bort. Det är naivt att tro att en sådan förändring inte skulle betyda något.

    Möjligheterna har ökat för kommersiella aktörer att komma in i biblioteken. Entreprenader välkomnas. Skulle dessa krafter inte märkas?

    I Örebro är det framför allt frikyrkliga organisationer som vill ta över biblioteken. Det är inte så mycket känt om vilken dagordning de har. Varför vill de ta över biblioteken? De måste naturligtvis följa bibliotekslagen och de regler som ställs upp i entreprenadkontrakten. Men det finns stort tolkningsutrymme kvar. Hur bokutbudet ska styras. Hur bibliotek och fritidsgårdsverksamhet kan kombineras. Hur gratis frivilligarbetare kan utnyttjas.

    Örebros länsbibliotekarie Peter Alsbjer har en positiv inställning till detta. Den utvecklar han på sin blogg http://www.peterals.worldpress.com. Den 26 januari 2011 skrev han om bibliotek på entreprenad. Hans text gör mig orolig. Han verkar inte ha rett ut vilket bibliotekens grundläggande uppdrag är. Inte heller skillnaden mellan nödvändiga moderniseringar och kommersialisering av verksamheten. Men han är alldeles klar över vad som kan hända om biblioteken misslyckas med att hålla sin position –”då går vi samma väg som postkontoren.”

Lämna ett svar

Okonstmuseet

  • Veikko Aaltona – hötorgskonstens kung

    Äntligen! Långt efter att jag egentligen slutat samla på okonst […]

    Share
  • Merchandise

    Merchandise är ett engelskt ord som rätt och slätt betyder […]

    Share
  • Troféer och priser

    Troféer och priser har funnits länge. De är symboler för […]

    Share
  • Mat

    Alla livsmedel används inte till att äta. Det finns mat […]

    Share
  • Djurdelar

    Det förekommer djurdelar inom konsten. Det är inte bara Damien […]

    Share

Blå Kalender

Kulturbloggen

© 2023 Kulturdelen. All Rights Reserved. Logga in - Designed, developed and maintained by TypeTree