Roman: I det förflutna
Recension, Skönlitteratur måndag, april 4th, 2011I det förflutna
Kate Morton
Översättning: Ann Björkhem
Bokförlaget Forum 553 sidor.
Utkommer 5 april 2011
Kate Morton bor i Australien, där hon har studerat engelsk litteratur. Det förklarar att handlingen i I det förflutna är förlagd till England, ett land hon verkar känna väl. Hon har skrivit flera bästsäljande romaner. Dimmornas lek och Den glömda trädgården har utkommit på svenska.
Det här är som en god, gammaldags roman med inslag av klasstillhörighet, krigstid, mörka familjehemligheter och arv som präglar allas liv. Här finns gotiska inslag, med slottets alla mörka vrår och ruvande hemligheter men också vardagsskildringar av krigstiden både i stad och på landsbygd. Som en röd tråd löper litteraturens och skrivandets kraft i människors liv, där en gammal bok spelar huvudrollen. Den boken utgör stommen för berättelsen. Runt den formas människornas liv på både gott och ont. Alla har ett arv att förvalta, vilket begränsar deras liv.
Allting börjar med att ett gammalt brev dyker upp och sätter handlingen i rullning. Det är Edie Burchills mamma som får brevet. Hon vägrar berätta vad det handlar om. Det enda Edie vet är att mamman skickades till familjen Blythe, som bodde på det mystiska slottet Milderhurst Castle, som krigsbarn. Där levde fadern och de tre systrarna sammanbundna av olösliga band, i skuggan av faderns gärningar i det förflutna. Edie, som alltid älskat den gamla boken The Mud Man, som skrevs av fadern, ger sig iväg att följa sin mammas liv bakåt. Det får till följd att hon fastnar i de gamla systrarnas livshistorier och upptäcker vilken roll boken spelat för dem. När hon väl börjat komma hemligheterna på spåret är det omöjligt att sluta och likt slottets alla vinklar och vrår och hemliga gångar förs hon runt i det förflutna, samtidigt som hon närmar sig sin mamma i nutiden.
Handlingen förflyttar sig långsamt framåt, med ingående skildringar av naturen och människorna, och efter ett tag är jag ohjälpligt fast och måste läsa vidare. Det enda som stör mig är omslaget, som är kiosklitteraturinriktat, vilket kan skrämma bort läsare.
En bok för dig som vill gotta dig åt överklassens grymma hemligheter och arvsynder, arbetarklassens trångsynta inställning till dem som vill gå utanför ramarna, litteraturens odödliga kraft och den samtida kärleken och åtrån som sjuder i hemlighet och rör om i alla grytor – ja, helt enkelt en bok för en helg i soffan med te och scones och siktet inställt på engelska landsbygden.
_________
Agneta Hagerud är litteraturvetare och lärare
