Hem » Film, Recension » Bio: Unknown

Bio: Unknown

Unknown

Action/thriller, Usa, 2011

Distributör: 20th Century Fox (SE-Cinema)

Regi: Jaume Collet-Serra

Skådespelare: Liam Neeson, January Jones, Diane Kruger, Aidan Quinn m.fl.

Läng: 113 minuter

Biopremiär 2011-06-17

— — —

Dr. Martin Harris (Liam Neeson) och hans fru Elizabeth (January Jones) reser till ett vinterkulet Berlin för att ta del av en viktig konferens. När Martin upptäcker att han glömt sin portfölj på flygplatsen hoppar han in i Ginas (Diane Kruger) taxi med intentionen att hämta väskan. Dessvärre hamnar taxin i en bilolycka och kastas av vägen rakt ner i en kanal. Med nöd och näppe lyckas Gina rädda den legitimationslöse Martin ur det iskalla vattnet, men han är då så illa medfaren att han hamnat i koma. Fyra dagar senare vaknar han upp och mot läkarnas rekommendationer skyndar han till sitt hotell för att för att informera sin ”förmodat” oroliga hustru om att han är vid liv. Väl vid hotellet visar det sig att hustrun inte varit det minsta orolig. Hon är nämligen där med en man som hon påstår är hennes make (Aidan Quinn), Martin påstår hon sig aldrig ha sett förut. Han flyr då förvirrad ut i Berlin för att finna taxichauffören som borde kunna intyga myndigheterna om att Martin blivit utsatt för en identitetsstöld. Men vad är sant och vad är falskt? Rör det sig om en konspiration mot Martin eller är det hans egen hjärna som spelar honom ett spratt?

Även om Unknown har ett gäng logiska luckor och några lite väl småkorkade manuslösningar så fungerar den faktiskt riktigt bra. Mycket beror på filmens medryckande konspirationshistoria och engagerande tempo som bjuder på både oväntade twistar och några rejält laddade actionscener. Jag märker snabbt att jag ärligt talat struntar i att vissa händelser i filmen är totalt osannolika, utan följer istället villigt med i regissören Jaume Collet-Serras (House of wax, Goal 2, Orphan) allt ihärdigare snurrade händelsekarusell. Collet-Serra har dessutom gett Berlin en mysig men hotfull gråmulen känsla som passar utmärkt till denna kalla kriget-osande berättelse som snarare för tankarna till John le Carrés efterkrigsromaner än till modern amerikansk popcorn-action. Ingen går att lita på och bakom varenda knut lurar kallhamrade mördare och sluga agenter. Gång på gång försöker jag lista ut hur allt hänger ihop, men precis när jag tror mig ha genomskådat det hela kommer en ny twist som får mig att mentalt dratta på ändan. Det är en underbar känsla som man absolut inte är bortskämd med när det gäller amerikansk mainstreamfilm.

Liam Neesons delaktighet borgar inte alltid för en film av hög kvalitet. Men ibland hamnar den kroknästa irländaren i produktioner där hans ansenliga skådespelartalang kommer till sin rätt. Steven Spielbergs Schindlers list (1993) är naturligtvis ett självklart exempel, men även i Pierre Morels riviga actionrulle Taken (2008) visade Neeson att han med bravur kan bära upp en huvudroll. I Unknown fortsätter han i samma actionspår som han gav sig in på i Taken. Han fungerar också riktigt bra i sin roll både när han spelar förvirrad och när han tar i med hårdhandskarna. Neeson backas också upp av ett skickligt skådespelargäng. Mad Men-kända January Jones är naturligtvis bedårande vacker och Aidan Quinn levererar en hyfsat elak skurk, men det är filmens två veteraner som är den stora aktörsbehållningen. Då syftar jag på alltid så skickliga Frank Langella och den tyska tungviktsskådisen Bruno Ganz (förmodligen mest känd för sitt kusligt trovärdiga porträtt av Hitler i Undergången). De är en ren fröjd att se dessa herrars närvaro och scenkonstnärpondus. Filmens höjdpunkt kommer  när de båda seniorerna ställs mot varandra i ett mentalt spel som inte skulle kunna ersättas av alla actionscener i världen. Även om Liam Nesson själv börjar bli till åren (han fyller 60 år 2012) så visar Langella och Ganz att gammal fortfarande är äldst. 

Unknown kommer inte gå till filmhistorien som något stilbildande mästerverk, men det rör sig om en spännande actionthriller klart över medel. Vill man slå ihjäl ett par timmar så kan man absolut ha sämre sällskap. Det ska också bli spännande att se om Liam Neeson kommer att fortsätta försöka bli framtidens ”gubbactionstjärna”.

— — —

Kristoffer Pettersson är en del av Kulturdelens redaktion

Share

Lämna ett svar

Okonstmuseet

  • Veikko Aaltona – hötorgskonstens kung

    Äntligen! Långt efter att jag egentligen slutat samla på okonst […]

    Share
  • Merchandise

    Merchandise är ett engelskt ord som rätt och slätt betyder […]

    Share
  • Troféer och priser

    Troféer och priser har funnits länge. De är symboler för […]

    Share
  • Mat

    Alla livsmedel används inte till att äta. Det finns mat […]

    Share
  • Djurdelar

    Det förekommer djurdelar inom konsten. Det är inte bara Damien […]

    Share

Blå Kalender

Kulturbloggen

© 2024 Kulturdelen. All Rights Reserved. Logga in - Designed, developed and maintained by TypeTree