Henrik Berggren om omvägen som leder till djupet (Biografins återkomst II)
Fokus måndag, augusti 15th, 2011Henrik Berggren berättar hur han satt på DN:s ledarredaktion och funderade över ämne när en kollega stack in huvudet och föreslog att han skulle skriva om Olof Palme. ”Man kan alltid skriva om Palme”.
Berggren gick ner i DN:s klipparkiv med gulnade texter i bruna kuvert, vecklade ut de vikta texttarmarna och kände under läsningen hur 1900-talets historia rullades upp.
– Här fanns en berättelse om 1900-talet och här fanns en spännande person.
1900-talets historia börjar efter första världskriget och slutar två år före Berlinmurens fall, vilket sammanfaller med Olof Palmes födelse och död, framhöll Henrik Berggren..
– Jag har försökt skriva en bred berättelse om en människa och en tid, sade Henrik Berggren, journalist, historiker och författare, vid Geijersamfundets sommarkurs. I år handlade sommarkursen om ”Biografins återkomst”.
Underbara dagar framför oss är titeln på Henrik Berggrens bok om Olof Palme.
Biografin som genre fungerar inte enbart som en samling fakta om en person, framhöll Berggren.
– För att förstå en människa behöver man gestalta det som finns omkring, att den fysiska personen håller ihop en mängd strukturer.
Dock gäller det att hålla isär fakta och fiktion, även om det strikt akademiska sättet att dela upp i avdelningar inte rakt av kan tillämpas på biografier:
– Det är omvägen som leder till djupet, Genom att förstå tiden förstår man också personen.
Henrik Berggren lägger ner stor möda på att beskriva vad som formade Palme som person och politiker.
Tiden som ung vuxen är ofta avgörande, och när Palme återkommer från amerikanskt college fångas han upp av studentrörelsen SFS. Det är där han upptäcker sin stora förmåga som talare och sina diplomatiska talanger.
Olof Palmes vägval i politiken blir också begripliga med släktens historia i backspegeln. Han kom från en av 1800-talets- och det tidiga 1900-talets elitfamiljer. De var inte traditionsbundna utan radikala och trodde på vetenskap och utveckling.
– Detta hade Palme med sig och det var bland annat det som gjorde honom till en klassisk upplysningsmänniska. Palme såg enorma möjligheter i tekniken och var övertygad om att tekniken och vetenskapens resurser skulle kunna användas i kampen för att skapa ett gott samhälle.
Internationalismen fanns också i Palmes bakgrund. Familjen var förgrenad över hela världen och också mångspråkig. Där fanns troligen grunden till tanken på internationell solidaritet. Familjerna engagerade sig inte minst för Finlands sak, där Olof Palmes namne i släkten blev skjuten i kampen för den vita sidan under finska inbördeskriget.
Olof Palmes idé om att Sveriges neutralitet skulle ge oss möjlighet att stöda små länder mot stormakterna kan också spåras till släktens historia. Han mor kom från det baltiska Tyskland, farmodern från en finsk adelssläkt. Farfadern Sven Palme, försäkringsdirektören, skrev artiklar i morgontidningarna om ett litet lands rättigheter att slippa förtryck mot stormakter.
Olof Palme läste mycket, berättar Henrik Berggren.
– Man blir inte en god människa av att läsa, det är bland andra Stalin ett exempel på. Men läsning av litteratur är avgörande för att förstå hur andra människor upplever världen. Palme var en ”herrgårdspojke” som växt upp i en smal högborgerlig sektor av samhället. Genom läsning kunde han få en djupare kontakt med vardagen i Sverige.
Varför sökte sig Palme då till socialdemokratin och inte till den då mer socialliberala liberalismen?
Henrik Berggren pekar på att socialdemokratin vid den tiden drevs av ett självförtroende och en stor viljestyrka att förändra samhället. Här fanns den framtidstro och optimism som passade Olof Palme.
– Palme hade en rak linje. Staten skulle ge alla människor möjlighet att förverkliga sina livsprojekt. Man skulle inte bara skapa trygghet, utan emancipation, en jämlik arena för alla.
__________
Eva Lidén är journalist och konstnär
