Roman: Gå sönder, gå hel

Inlagd av Agneta Hagerud Recension, Skönlitteratur måndag, september 12th, 2011

Gå sönder, gå hel

Sofia Nordin

Norstedts

Utkommer 12 september 2011

Sofia Nordin, som hittills skrivit både för ungdomar och vuxna och som blivit Augustnominerad två gånger för sina ungdomsromaner, kommer nu med en förtätad roman om kontraster, Gå sönder, gå hel, vilken håller sin läsare hårt i handen genom hela berättelsen utan att släppa taget.

Berättelsen utgörs av två historier som löper parallellt. Den ena handlar om Lena, på flykt med ett spädbarn genom en allt mer utsatt tillvaro i hemlöshet, med barnet tätt tryckt mot kroppen som en sköld och en garanti för att finnas till. När hungern och kylan tränger närmre blir det allt svårare för henne att behålla kontakten med verkligheten och obönhörligt närmar sig katastrofen. Den andra historien handlar om ett vanligt liv som Anna medvetet skapat sig, med man och barn i en villaförort, för att börja om på nytt och försöka gömma undan sitt gamla liv. En gäst som bär en annan verklighet inom sig i en helt igenom konstruerad tillvaro. Den nya tillvaron visar sig inte hålla när en vänskap kommer så nära att den skrapar hål på det noggrant uppbyggda och tillbommade och de riktiga känslorna börjar sippra ut. Samtidigt med historierna finns också tillbakablickar på en barndom med två flickor som står varandra nära men ändå utsätts för kontrasternas spel.

Det vackra språket för handlingen framåt med ihållande nerv och precision. Det smyger fram längst sidorna på lätta fötter för att inte slinta och visa för mycket i taget, ett återhållsamt framåtskridande som gör att jag som läsare måste hålla hårt i mig själv för att inte kika längre fram i boken. Att något ska ske är ställt utom allt tvivel, och jag bävar inför kommande sidor. Handlingen kryper under huden när jag tillåts se in i ett psyke som konstruerar sitt liv för att få vara med, ett psyke som tillhör en trasig men medveten människa som står utanför och tittar in och som ser allt med skarpa kanter och placerar sig själv i bilden.

Gå sönder, gå hel väcker tankar om de särskilda rum i tillvaron som skapas av dem som har egna tankemönster att följa, rum som vi andra inte har tillgång till. Det föder både medkännande och rädsla. Det finns inte en verklighet att förhålla sig till, utan flera.

Till sist vill jag bara uppmärksamma bokomslaget som är alltför entydigt och tillrättalagt för att passa innehållet. Synd på en så mångfacetterad bok!

__________

Agneta Hagerud är litteraturvetare och lärare.