Roman: Grand final i skojarbranschen
Recension, Skönlitteratur fredag, oktober 21st, 2011Grand final i skojarbranschen
Kerstin Ekman
Bonniers, 2011
396 s.
Kerstin Ekman behöver ingen närmare presentation. Alla vi som läser henne gläds åt varje ny bok som ges ut. Själv har jag den underbara essäsamligen Se blomman (2011) liggande på mitt nattduksbord. Det är en bok att njuta av i lagom portioner så att den räcker länge och kan sparas till kommande lässtunder.
Grand final i skojarbranschen är dock en helt annan historia. De två kvinnorna i berättelsen får stå för varsin sida av det kvinnliga författarskapet; den välklädda, snygga och socialt anpassningsbara som med lätthet visar upp den formbarhet som krävs för att passa in bland de manliga kollegorna, och den egensinniga och anonyma som vägrar att inordna sig i en behagfull roll, som klär sig ledigt och säckigt och som helst drar sig undan och lever efter sina egna önskningar. För att synas och göra sig ett namn krävs den första sidan, men för att skapa sina verk krävs den andra. Medan Lillemor behöver ”falskspeleri” är anonymitet Babbas ”mörka näring”.
Kvinnorna lever i en symbios som både hämmar och utvecklar. De är inte vänner men ändå beroende utav varandra. De följer varandras slingrande liv både i medgång och motgång, tills ett nytt manuskript hotar att avslöja deras gemensamma livsprojekt och ställa allt på ända.
Det centrala i berättelsen är dels författarens villkor, och då specifikt den kvinnliga. Hur det är att ständigt vara sedd av den ”manliga blicken”, den som antingen är ”begärande eller kuvande” och hur de manliga författarna formerar sig när de bemöter kvinnornas alster. Dels visar den på behovet av anonymitet, för att kreativiteten ska få fritt spelrum, och på den ökande mediala bildens betydelse.
Grand final i skojarbranschen slukar man gärna med hull och hår. Den är lättläst, sprakande välskriven med ett lustfullt anslag samtidigt som det löper ett stråk av disciplinerat allvar rakt genom texten. Det är väldigt mycket Kerstin Ekman, och ändå inte. Här trängs ironi med tankeväckande filosofi samtidigt som porträtten av de två kvinnornas liv både är djuplodande och kärleksfulla och läsaren får ett stycke spännande nutidshistoria till livs. Som recensent undrar man över hur mycket Ekman skrivit in från sitt eget liv, för det finns vissa konkreta beröringspunkter.
Då kvarstår det viktigaste som bryter fram under läsningen: i sin sammansatthet är Grand finale i skojarbranschen en mycket bra bok. Insprängt i tecknandet av de båda kvinnornas liv ligger den djupare frågan om den seriösa författarens plats i samhället och rätten till avskildhet i en tid där man helst ska sälja sitt eget jag.
Agneta Hagerud är litteraturvetare och lärare
