Bibliotekens framtid – i Lindesberg och resten av landet
Krönika fredag, januari 27th, 2012Det är ännu bara januari och ändå inför Lindesbergs kommun inköpsstopp på biblioteket. Inga nya böcker ska köpas in.
Jag vet inte hur mycket Lindesberg sparar och inte hur länge. Och jag antar att bibliotekets verksamhet så småningom ska återgå till någonting mer normalt. I så fall kan det inte handla om så många tusenlappar. Kanske är det mer ett symboliskt sparande. Så är det ju ofta när det gäller kulturen.
De stora kostsamma kommunala verksamheterna behöver ibland spara. För att det ska kännas rättvist får då de små verksamheterna också spara lika många procent. Det är bara det att de små verksamheterna, i alla fall kulturen, är så små att de inte har några marginaler. Varje sparad hundralapp slår ett hål i verksamheten. Man kan ju inte köpa in böcker som har mindre format eller halva barnteaterföreställningar.
På ett allmänt sätt kanske köpstoppet i Lindesberg är ett tecken i tiden. Det finns några olika, delvis motstridiga, tendenser på området.
Kommunala besparingar är verkligen inget nytt men vi är för tillfället i ekonomisk tillbakagång och åtstramningarna lär öka. Samtidigt blir trycket högre på skolorna, särskilt friskolorna, att de ska inrätta ordentliga skolbibliotek. Och sedan är det nya tekniken, till exempel e-böckerna, som kanske förändrar förutsättningarna.
Biblioteken idag och biblioteken i framtiden är något som diskuteras flitigt i biblioteksvärlden. Ett tillskott till debatten är den lilla boken Finns bibliotek om tjugo år? En antologi om framtidens bibliotek (Utgiven av Kungliga bibloteket). Den innehåller tolv framtidsvisioner med en stor dos dystopi.
Bibliotekarien Henrik Bylund tänker sig att traditionell bokläsning är en exklusiv och nästan förbjuden verksamhet:
”Nu finns ingen tid att förlora. De två första kokongerna är upptagna av läsare, men den tredje är ledig och jag sjunker förväntansfullt ner i den. Stryker med fingrarna över bokryggen. Har nästan inga problem med att min läsning övervakas, men något måste jag väl få ha för mig själv. Drar ett djup andetag, öppnar den och låter mig förflyttas bortom tid och rum.”
Förläggaren Jonas Ellerström skriver så här om framtiden:
”Biblioteken i framtiden kommer, föreställer jag mig, att vara av två slag. Dels de välkända tegel- och betongbyggnader som omger oss idag, men som 2030 kanske kommer att vara mer av en angelägenhet för specialintresserade och ett slags jättelik analog backup – eller ett kulturcentrum med kafé, scen och intensiv programverksamhet. Dels kommer framtidens bibliotek rimligen att vara virtuellt, en nätadress dit vi ’går’ och får tillgång till i alla fall nypublicerat och äldre material inom skön- och facklitteratur i digital form, och eventuellt till en mycket stor mängd annat material.”
Expressens kulturchef Karin Olsson ironiserar på följande sätt:
”Arbetslösa, pensionärer och sjukskrivna som idag driver runt på biblioteken i timmar för över fel värderingar till barnen: sluta jobba och du kan underhållas gratis på offentligfinansierade inrättningar. Det sänker samhällsmoralen och skapar fel förväntningar på hur man som medborgare ska bidra till samhället. Bibliotekspolitiken måste anpassas till arbetslinjen och inlemmas i kunskapsekonomin.”
Och kulturskribenten Per Svensson har följande vision:
”När folkbiblioteken och medievaruhusen kom att bli allt svårare att skilja från varandra blev det, enligt Lövlund, allt svårare att förklara varför de förra skulle leva på skattepengar.”
Men också positiva bilder ges. Till exempel av Googles samhällspolitiske rådgivare Nicklas Lundblad:
”Men i allt detta kommer de stora salarnas bibliotek också att finnas kvar. Behovet av dessa platser för studier, för de olika ritualer som vi utför till kunskapens fromma är obrutet stort. Det majestätiska i böckernas närvaro, möjligheten att snudda vid en flera hundra år gammal volym eller känna doften av läderbundna böcker är värden som inte beror av tekniken i sig, och som inte kommer att lösas upp med tiden. I tillägg till denna magi kommer vi också att ha tillgång till all världens kunskap, organiserad och användbar, även utanför bibliotekets rum.”
Brandtal för bibliotekens viktiga roll i demokratin och som hörnsten i kulturen verkar dock spela en mycket liten roll när det kommer till förhandlingar om kommunbudgeten för en kommun som Lindesberg.
—
Peter Ekström tillhör Kulturdelens redaktion
