Ungdomsroman: Mirakel

Inlagd av Gerda Bostrom Recension, Skönlitteratur onsdag, mars 7th, 2012

Mirakel

Renate Nedregård

Översättare: Helena Ridelberg

Gillaböcker 190 sidor.

”Låten är opersonlig och välproducerad, precis vad fansen förväntar sig.”, så resonerar världsstjärnan Miracle kring sin senaste hit. Frågan är vad samma person – Rakel Asp – hade tyckt om den saken bara några år tidigare. Det är en fråga kan man välja att ställa sig, eller snabbt skynda förbi – mot nästa show, nästa blogginlägg, nästa fest.

Ungdomsromanen Mirakel handlar om upprätthållandet av självbilder, grupptillhörighet och drömmar, och hur drömmar snabbt kan komma att förändras eller visa sig vara något helt annat än det man föreställt sig.

Författaren Renate Nedregård ställer en glänsande popidol-värld mot ett vardagligt tonårsliv i Bergen, där tillvaron för Rakel tidigare handlat till största del om att sjunga i kyrkokör och att umgås med sitt kristna ungdomsgäng. Men hennes liv förändras i och med att hon – utan att faktiskt själv ha valt det – förvandlas till hela Norges idol-Rakel. Plötsligt är hon någon som alla ägnar sin uppmärksamhet och som automatiskt förväntas vilja ta del av målet att vinna tävlingen.

I takt med att hon gör bra ifrån sig, blir hyllad och njuter av att få det bekräftat hur duktig hon är, börjar också en viktig gräns att suddas ut: den mellan vad som är hennes egen vilja och vad som är omgivningens förväntningar. Successivt förvandlas Rakel alltmer till sitt eget varumärke – Miracle ­– och snart befinner hon sig i en situation där hon inte längre vill möta den ärliga spegel som hennes förflutna är.

 

Idéen om framgång är ett viktigt tema i Nedregårds bok, och hur det som av många anses vara framgång kan påverka en människa. Samtidigt handlar den om kristen identitet i ett nutida samhälle och hur olika typer av värderingar fångas upp av ungdomar.

Man skulle kunna säga att boken åker lite snålskjuts på idol-konceptet. Eftersom kändisliv är något som aldrig riktigt fascinerat mig personligen, är det inte en bok jag nyfiket skulle ha plockat ut ur bokhyllan ens som tonåring. Mycket är precis så som man kunnat gissa. Personerna i Rakels gamla värld är jordnära och kanske naiva. Människorna i hennes nya omgivning är ytliga och plågsamt omedvetna om att det är med deras egen integritet som insats de söker framgång. Där finns möjlighet att ohämmat inta alkohol så fort tillfälle ges och tillgången till droger är okomplicerad för en stjärna som Miracle.

Det görs heller inte till någon hemlighet att mycket av bokens attraktionskraft spelar på kändisvärldens tilldragande glamour och mörka baksidor. Omslaget är smyckat av stora, glittrande bokstäver och baksidestexten lovar om dramatik i samma stil som den i det välbekanta tv-programmet.

Men faktum är att jag efter avslutad läsning tycker att det finns fler saker än väntat i boken som är riktigt bra.

Den skildrar på ett lätthanterligt sätt hur uppmärksamhet och uppmuntran utifrån kan göra att en persons egna drömmar långsamt börjar blekna i skimret från de drömmar som finns på förhand konstruerade. Läsaren får följa en människa som måste slå vakt om bilden av sig själv noga, eftersom hon lever i en värld där den bilden är det enda som räknas. Det är en värld uppbyggd från grunden av så mycket osäkerhet att det känns som att den när som helst skulle kunna spricka och falla i bitar. Samtidigt ser man hur människor på något vis lever sina liv mitt i den.

Under läsningen funderar jag över hur nödvändigt det egentligen är med en tydlig sensmoral, i synnerhet när det handlar om ungdomsböcker som denna. Ibland rör sig Nedregård längs gränsen till vad jag tycker blir övertydligt, och ibland frågar jag mig tvärtom vad det är hon försöker säga, om hon försöker säga något. Vissa saker berörs lite flyktigt och det finns en otydlighet som lämnar mig splittrad.

I slutändan tycker jag ändå att Mirakel är en bra motpol till den entusiastiskt glättiga bild av kändisskap som vi ofta blir serverade. Det blir tydligt för läsaren hur viktiga de människor man har runtom sig kan vara för ens utveckling och den skildrar i ett lättsmält format det spel som man med sådan vardaglig enkelhet kan spela inför sig själv och andra.

__________

Gerda Boström är musikstuderande och frilansskribent